Annons

Bo Pellnäs: Vårt behov av Nato, även under Trump

Europeiska ledare måste arbeta efter scenariot att en president Trump drar tillbaka USA:s militära engagemang från Europa.
Bo Pellnäs
Gästkrönika • Publicerad 11 februari 2024
Bo Pellnäs
Detta är en personligt skriven text i Ystads Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Donald Trump – vad gör med Nato om han åter blir president?
Donald Trump – vad gör med Nato om han åter blir president?Foto: Rebecca Blackwell

I ett europeiskt säkerhetspolitiskt perspektiv är Sverige ingen trögstyrd atlantångare och det borde ha varit möjligt att 2008 lägga om kursen radikalt. Krigen i Tjetjenien, det tveklösa ingripandet i Georgien och övergreppen i östra Ukraina visade varthän Putin var på väg för den som hade ögon och ville se. Att bygga upp ett samordnat europeiskt försvar innebär däremot så stora problem att man kan tvivla på att det verkligen kan komma till stånd, trots politiska ”löften”.

Förra året ökade de ryska försvarskostnaderna med 30 procent. I år säger experter att kriget i Ukraina kommer att ta 40 procent av Rysslands hela statsbudget. Det är en krigsbudget som låser produktionskapaciteten till att kunna föra krig och sälja olja.

Annons

Vill vi ha ett samordnat europeiskt försvar måste det formas inom Natos ramar. Det är nödvändigt även om USA fortsatt avbryter stödet till Ukraina och under Trump som president tar hem sina förband från Europa. Då bör vi ändå hålla fast vid Nato eftersom det är en fungerande organisation med en stor kader europeiska officerare på plats.

Det är föga troligt att USA helt lämnar Nato men det blir komplicerat att agera för europeiska intressen om USA stryper bidragen och ändå bemannar Natos staber. Inte bara generalsekreteraren bör fortsatt vara från Europa utan även den militära samordningen av försvaret bör då i praktiken skötas av en europeisk officer. Inte minst vid tvekan om att USA agerar enligt paragraf 5 i Nato-stadgan om ömsesidigt bistånd vid angrepp på en medlemsstat. Hur en europé tar över utan att amerikanerna tackar för sig och överger även Natos staber är inget obetydligt diplomatiskt dilemma.

Men lämnar USA Europa åt sitt öde måste vi snabbt ta hand om Natos dödsbo med allt vad det innebär av befintliga stabsresurser, upparbetade rutiner, anläggningar med mera. För Sverige, Finland och de baltiska staterna är det avgörande att England, Tyskland, Danmark, Norge och Polen från första stund och utan avbrott kan samverka med bra samband och hållfasta personliga kontakter i ett fungerande stabs- och ledningsnät.

Man kan bara hoppas att Frankrike, Tyskland och England redan är överens om hur livet inom Nato ska gestalta sig även under Donald Trump. I realiteten styr han redan i dag hur USA stödjer eller inte stödjer Ukraina. Vi får se om det republikanska partiet orkar att i realiteten stödja Putins anfallskrig eller bryter ut stödet till Israel och Ukraina från invandringskontrollen. Trump kräver att de tre frågorna ska avgöras i ett enda paket för att kunna vinna röster på en olöst invandrarfråga i valrörelsen. Man kan bara hoppas att det är ett politiskt självmord han begår.

Under tiden får européerna inom Nato enas om hur den militära ledningen och förbandsnivån i de europeiska randstaterna till Ryssland ska utformas, betalas och underhållas.

Bo Pellnäs är säkerhetspolitisk expert

Annons
Annons
Annons
Annons