500 gasbomber bärgade i Östersjön

Uppskattningen görs av Carsten Schmidt, chef för Bornholms marindistrikt, som bland annat ansvarar för saneringsarbetet när fiskebåtar får den farliga fångsten i lasten. - Det är antingen flygbomber eller sprängminor. Dessa innehåller antingen senapsgas eller nysgas. Bomberna dumpades i stora mängder på internationellt vatten under slutet av 40-talet av sovjetmakterna. En av de mest kända dumpningsplatserna för de tyska gasammuntionerna ligger utanför Christiansö på 70-80 meters djup. Platsen är utmärkt på sjökort. Under slutet av 80-talet och början av 90-talet bedrevs ett intensivt torskfiske i Östersjön, berättar Schmidt. - Vi kunde inte förbjuda fiske i området eftersom dumpningen skett på internationellt vatten. Men det betydde å andra sidan att fiskarna kunde få bomberna i redskapen när de trålade genom fältet. 100-110 bomber drogs upp varje år på den tiden men många tappades eller släpptes utanför det utmärkta området. Det innebär att bomberna numera är utspridda på havsbotten inom ett stort område, långt utanför dumpningsplatserna. En av de värsta olyckorna inträffade utanför Gotland där även stora mängder stridsgas sänkts i havet. - Det var en färöisk båt som fick senapsgas ombord. Tre skadades så allvarligt att de inte längre kan arbeta. - Vi har byggt en speciell gasdepå mitt på ön där vi förvarar bomberna i avvaktan på vidare transport till en destruktionsanläggning i Nyborg, den enda i Danmark. - Men om bomben är explosiv gör vi numera alltid vad vi kallar för en nöddumpning i havet. Schmidt förklarar att det under åren varit många experter som undersökt och uttalat sig om riskerna med den senapsgas som ligger på havsbotten i mer eller mindre uppfrätta bombskal. - Den mest initierade är Helsinkikommissionens rapport. I den slår man fast att bästa sättet att skydda sig är att låta senapsgasen ligga kvar på botten. När senapsgas utsätts för saltvatten oavsett vattnets temperatur så övergår den i fast form och bryts sakta ned. Hur lång tid det tar är det i dag ingen som vet. Däremot har man inte kunnat konstatera någon påverkan på havsmiljön genom förgiftning. Den enda risken är enligt Schmidt om fiskare får gasen i redskapen eller lasten. - I Danmark har vi klara föreskrifter som talar om vad de ska göra. Men vad som händer med senapsgas som grävs ned i marken, visserligen i ett betongskal som på Hammars backar, kan han inte uttala sig om. Den metoden har aldrig använts på Bornholm. Och fosgen som örlogskapten Lars-Olof Wallin nämner har han aldrig hört talas om i detta sammanhang. - Vi har det vi kallar för nysgas. Den får den som bär skyddsmask att slita av sig ansiktsskyddet för att kunna nysa. Samtidigt man in annan giftig gas. Men nysgasen vi fått iland var inte färdigtillverkad. Behållarna hade tagits ur förråd i Tyskland och sedan dumpats i Östersjön.