Alcalás bouppteckning till hovrätten

Nu har också den omtalade spanska bouppteckningen efter Alcalás mor nått Sverige. Åklagaren anser att uppgifterna i den stödjer hans linje.

Sedan misstankarna mot Alcalá uppdagades för två år sedan har ingen av målets parter kunnat visa upp någon bouppteckning. Men nu har en sådan kommit från spanska åklagarmyndigheter. Den är översatt och lämnades till hovrätten i veckan.

- Jag ska åberopa den i rätten som bevisning för att Alcalá inte kunnat använda pengar från dödsboet för att låna ut till Paraguay. Det fanns inte så stora summor i boet, säger statsåklagare Yngve Rydberg vid Ekobrottsmyndigheten till TT.

Alcalámålet handlar bland annat om misstänkt bedrägeri 1999 rörande biståndspengar till Paraguay där Alcalá ledde ett Sida-finansierat projekt.

I juli 1999 skickades pengar, 935 000 kronor, från Stockholm till Paraguay. Alcalá ska själv ha begärt att pengarna sändes. Han hade uppgivit för medarbetare i Paraguay att de var ett lån från dödsboet efter hans mor i Spanien och skulle återbetalas dit.

Bouppteckningen som nu anlänt är daterad den 5 augusti 1999 i Carmona, Spanien. Där anges att Alcalás mor avled i Sevilla i oktober 1998. Hon var änka och uppteckningen anger att arvet ska delas mellan de nio levande barnen.

Uppteckningen kan läsas på olika sätt, med olika summor för tillgångarna uppdelade på syskonen. Rydberg uppger att han inte har rett ut skillnaderna, han hamnar på summor mellan 100 000-168 000 kronor. Men det anser han inte är något problem.

Summan varje syskon fick kommer ändå inte nära den miljon som Alcalá pratat om. Bouppteckningen skedde också först i augusti, medan Alcalá pratade om miljonarv i juni.

Jesus Alcalá säger till TT att han ännu inte sett handlingarna och därför inte kan säga något. Men att hans arv skulle ligga kring 100 000 kronor avfärdar han som nonsens.

Förhandlingarna i hovrätten inleds den 4 mars. De väntas pågå till i mitten av april. I tingsrätten dömdes Alcalá till ett år och sex månaders fängelse.