Dags att förberedaskörden av EU-bidrag
Krister Persson går igenom blanketterna för att söka årets EU-stöd. Ett tidskrävande arbete som dock ger en del tillbaka i form av bidrag och ersättningar. BILD: JAN-OLLE PERSSON" BORDER="0"Krister Persson går igenom blanketterna för att söka årets EU-stöd. Ett tidskrävande arbete som dock ger en del tillbaka i form av bidrag och ersättningar. BILD: JAN-OLLE PERSSON Men för att skörda bidragen från Bryssel krävs det att blanketterna fylls i ordentligt. Krister Persson, vars lantbruk YA följer under året, har bråda dagar. - Ansökningarna ska vara inne 21 mars, berättar han. Bordet på gården utanför Spjutstorp är fyllt av blanketter och broschyrer. Det verkar vara lika krånglig som det låter: Åtaganden för stöd för miljövänligt jordbruk, arealersättning och biologisk mångfald. Men ibland låter det krångligare än det är. - En djurenhet är en ko, berättar Krister Persson. Lite mer komplicerat blir det när man förstår att ett djur ibland kan räknas som mer än en enhet. Det gäller att läsa i tabeller och kolumner. - Jag fyller i blanketterna själv. Men det finns sådana som tar hjälp, precis som med deklarationen, säger Krister Persson som tycker att det svenska systemet är onödigt krångligt. Krister Perssons gård i Spjutstorp. BILD: JAN-OLLE PERSSON." BORDER="0"Krister Perssons gård i Spjutstorp. BILD: JAN-OLLE PERSSON. Det gäller också att vara noga och samvetsgrann, annars kan man i efterhand krävas på återbetalning. Det är varje EU-medlemsland som själv bestämmer formerna för hur bidragen ska sökas och betalas ut. Krister Persson vill helst inte kalla stödet för bidrag, utan ersättning. Det låter bättre, kan man tycka. Och han får ersättning för att föda upp köttdjur, för att odla spannmål och för att odla utan att spruta eller konstgödsla. Han får också ersättning?-?sex kronor per tio meter av gärdsgård eller öppna diken?-?för att hålla liv i det gamla kulturlandskapet. Han visar på kartorna. På ägorna finns det fler kilometer stengärdsgårdar, hopsläpade av generationer av bönder, som inte hade en tanke på att de på mer än ett sätt lade grunden för kommande lantbrukares inkomster. För faktum är ett alla bidragen - eller ersättningarna - utgör ungefär en tiondel av gårdens omsättning. Pengar som Krister Persson inte gärna kan vara utan. Subventionen från EU är efter inkomsterna av grisuppfödningen och legoarbetet på andra gårdar den viktigaste inkomstkällan för gården. - Visst är vi beroende, säger Krister. Men helst hade han sett att maten kostade lite mer i affärerna och att bidragen försvann. Det hade blivit enklare. Han slår några siffror på miniräknaren och berättar att före EU-inträdet fick uppfödarna 30 kronor kilot eller ungefär 10?000 kronor för en tjur. Nu är priset nere i 20 kronor kilot. - Nu får konsumenterna istället betala via skatten för matsubventionen, säger han. I bästa fall får han sedan pengarna från EU lagom till jul.
