Augustvinnaren - en man

Skriver män bättre böcker än kvinnor? Frågan kan tyckas märklig på det jämställda 2000-talet, men är fullt berättigad när det gäller vårt största pris för svenskspråkig litteratur.

Sedan Augustpriset instiftades 1989 har 14 män och 6 kvinnor fått priset i den skönlitterära kategorin – 70 procent män och 30 procent kvinnor. På fackbokssidan ser det nästan exakt likadant ut med 70 procent manliga vinnare.

– Kategorin pristagare med lagerkrans, diplom och fet check är en man. Riktigt så illa som när Selma Lagerlöf fick Nobelpriset är det inte, men alldeles uppenbart är den här 100-åriga resan inte över, det blir plågsamt tydligt när man konfronteras med statistiken, säger Ulrika Knutson, kulturjournalist och tidigare ordförande i Augustprisets skönlitterära jury. Även på barn- och ungdomsbokssidan har fler män än kvinnor vunnit priset. Där är övervikten inte alls lika stor – men ändå anmärkningsvärd, eftersom antalet kvinnor som nominerats till priset är fler än männen. I de båda andra kategorierna dominerar männen även bland nomineringarna.

Kristina Ahlinder, vd för Svenska förläggareföreningen som instiftat Augustpriset, är medveten om den skeva könsfördelningen, men tänker inte ta några initiativ för att rätta till den.

– Man skulle kunna säga att det vore bättre om det var en jämnare könsfördelning. Men juryn har inget uppdrag att fylla några kvoter. Det överordnade uppdraget är att helt subjektivt bestämma sig för vilka sex titlar de tycker är bäst just det året, säger hon.

Men vad gör man om urvalet styrs av omedvetna värderingar? Anders Cullhed, ordförande för årets skönlitterära jury, framhåller att jurymedlemmarna har diskuterat obalansen mellan genrer, åldrar och kön under arbetets gång.

– Jag tror att utfallet vad gäller vinnarna beror på vanlig genusblindhet, att man av gammal tradition förknippar högklassig litteratur med litteratur som skrivs av män, säger han. Det är inte jurygrupperna som till sist utser Augustvinnarna – det gör 21 elektorer som till vardags arbetar som bibliotekarier, bokhandlare eller kritiker.

Ulrika Knutson poängterar att differentieringen mellan könen blir ännu större när vinnarna utses.

– Där samverkar den omedvetna kardborren med mycket medvetna krafter. Bred epik har ett företräde när det gäller Augustpriset. Och kanske är epiken, det realistiska berättandet mer företrätt bland män.

Hon vill inte heller kvotera, men tror ändå att det går att komma till rätta med obalansen.

– Genom att tjata om den och göra varje jurymedlem personligen medveten och ansvarig för detta. Vi kan inte ha siffror som är 70/30, Augustpriset är ju en symbol för det kulturella klimatet i hela landet.