Björn Skifs

Ingen annan

Nöje • Publicerad 28 november 2002

(Capitol/EMI) Ursäkta, men har världen blivit alldeles galen? Den gamle slamkryparn Skifs, som ju faktiskt har en skön Winwood-heshet i sina stämband, och skulle ju, rent teoretiskt alltså, kunna sjunga lödig blues-soul så att nackhåren reste sig, om han slagit sina låtskrivapåsar ihop med unga och hungriga musiker, men vad gör karl&apos;n? Jo, han nöjer sig med bli inlåst i studion med studiomusiker som går på ren rutin och får därför av naturliga skäl en slutproduktion som är lika livlös och vissen som Ronander-rock... Den här albumet får mig att - hur konstigt det än kan låta - tänka på en skabbig asgam som cirkulerar över ett döende byte.

Mattias Pehrsson mattias.pehrsson@allehandasyd.se

Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.

Annons