Saker att se fram emot i höstmörkret
Jepp, det är Halloween igen. Dags att sminka sig som Marilyn Manson, stoppa lite väl vald Alice Cooper i bergsprängaren och låta bli att duscha så att man kan lukta som Lordi.
Och befinner du dig i tonåren har du det extra förspänt, för de flesta av dina manliga kamrater ser förmodligen ut som Slipknot i alla fall. När de har klätt upp sig, kammat sig och snytit sig, vill säga.
Importerad plasthögtid eller ejså finns det en fin sak med Allhelgona/Halloween, och det är en massa godis som tröst i det med brutal plötslighet fallande höstmörkret. Jag ser fram emot flera saker.
Som Sacha Baron Cohens film Borat, exempelvis. Att döma av en skicklig PR-kampanj lär filmen om "Kazakstans sjätte mest kända reporter" vara sanslös, respektlös och skaka jorden i dess bigotta grundvalar.
Jag har inte sett filmen, men väl en trailerplatta med extramaterial. Där Borat köper en ny bil som är perfekt för att köra över zigenare med ("Hårt!", specificerar Borat), tungkysser sin syster ("Kazakstans fjärde bästa prostituerade" presenterar Borat, medan systern stolt visar sin guldpokal) och blir vägrad att skaffa sig en hundvalp efter att ha antytt att han gärna äter upp den - men först efter lite skön "make sexy time".
Borat är ett bra exempelpå den sorts pinsamhetshumor som får många att vrida sig som magsjuka maskar i biofåtöljen. Gör ni det så kan ni trösta er med att ni är en fin, oförstörd människa som inte hemfallit åt cynism och "estetisk skadeglädje", ett härligt nytt uttryck jag lärt mig.
Estetisk skadeglädje är när man skrattar åt dålig smak. Eller åt folk som byggt sin livssyn på dumhet och fördomar, för att de inte begriper bättre – och inte ens det begriper de. Exempelvis de rasister, homofober och främlingsfientliga människor som Borat driver med - utan att den personen begriper det, heller. Begrep ni det där? Okej, var inte orolig. Det behöver inte nödvändigtvis betyda att ni är rasist.
En sak är säker: Efter Borat lär man aldrig kunna besöka Kazakstan med samma ögon igen.
En annan sak jag ser fram emotär en helt ny platta med garagelegenderna Iggy & the Stooges, som farbröderna just nu håller på och syr ihop med Nirvana-producenten Steve Albini och White Stripes Jack White. Om detta har inte mycket mer läckt ut än att de återförenade gossarna känner sig "som på högstadiet igen". Vilket kan vara ett gott tecken, men också kan betyda att de odlar finnar och experimenterar med att röka bananskal.
Iggy Pop, gärna beskrivensom rockfarfar och "godfather of punk", har förresten skaffat sig en rider som gör slut på alla andra... eh, kan det heta "rajdrar"? Numera skickas en 18-sidig specifikation till konsertarrangörer, där Pop begär att det backstage ska finnas 1) en Bob Hope-imitatör, 2) en tidning med bilder på "sjukligt feta människor" och 3) minst två storvuxna fans så att Iggy kan "ta på en scarf och låtsas vara med i en Bon Jovi-video".
Lars Thulin lyssnar på Alla helgons dag med Docenterna.
lars.thulin@allehandsyd.se
