Både Ghani och Abdullah svor ed i Afghanistan

– Det här är en ny dimension, med två som utropat sig som presidenter, konstaterar Svenska Afghanistankommitténs landchef Daniel Madhani.

Madhani var själv på plats för den sittande presidenten Ashraf Ghanis installationsceremoni – en diplomattät tillställning som flera gånger sköts upp i hopp om en uppgörelse om maktdelning med rivalen Abdullah Abdullah. Men ingen överenskommelse nåddes.

– Förhandlingen de hade i natt landade inte väl, säger Madhani.

– Vad jag hört har Abdullah krävt en position från vilken han kan påverka presidentämbetet. Men Ghani ska ha sagt nej och erbjudit honom en annan roll, som Abdullah inte ansåg var tillräckligt stark.

Det var för några veckor sedan som Afghanistans valkommission utropade Ghani till slutgiltig segrare i det omtvistade valet som hölls i september. Men Abdullah, som anklagar presidenten för valfusk, har vägrat att accepterat det officiella resultatet.

Madhani noterar att Ghani har konstitutionell legitimitet i och med att han korats till segrare, men understryker att rösträkningen varit kontroversiell.

– Tusentals röster skulle ha räknats om, men ryktet här säger att det inte skedde. Frågan är hur representativ president Ghani egentligen är? Det var väldigt mycket folk på Abdullahs ceremoni i dag.

Utvecklingen påminner till viss del om den efter det förra presidentvalet 2014. Även då förekom anklagelser om valfusk och först efter amerikansk medling kunde en så kallad nationell enhetsregering bildas med Abdullah som chefsminister. Men de två herrarna har inte haft en god relation. När Ashraf Ghani korades till valvinnare lovade Abdullah Abdullah att bilda en skuggregering. Och på måndagen gjorde han slag i saken.

De konkurrerande anspråken fördjupar det politiska kaoset i det krigshärjade landet – i ett läge där regeringen har att förbereda sig för samtal med talibanerna. Detta eftersom den fundamentalistiska islamiströrelsen nyligen skrev under ett avtal med USA om att amerikanska styrkor ska dra sig ur Afghanistan. Enligt avtalet ska samtal mellan talibanerna och Kabulregeringen inledas den 10 mars.

Men dels är det oklart hur landets regering ser ut och dels har parterna ännu inte kommit överens om en planerad fångutväxling som skulle föregå samtalen. Talibanernas talesperson Zabihullah Mujahid anser att oenigheten mellan Ghani och Abdullah hotar fredsprocessen.

– Vi tror inte att de kommer hinna göra sig redo för inhemska afghanska samtal den 10 mars, säger han enligt den afghanska nyhetsbyrån Khaama.

Daniel Madhani säger att talibanerna nu tagit på sig en mer "vuxen roll". Men blir det allvar med förhandlingarna står mycket svåra frågor på agendan.

– Det är oklart om talibanerna kommer att nöja sig med att få kontroll över en bit land. Vill de åt Kabul måste man prata om vad islam ska innebära i Afghanistan i stort, hur mycket religionen ska påverka exempelvis skolor och rättsväsende, säger han.

Dagens Afghanistan har en förhållandevis sekulariserad konstitution medan talibanernas emirat bygger på djupt konservativa principer.

Situationen kompliceras av att terrorrörelser har intressen i Afghanistan, bland dem IS. Under Ashraf Ghanis ceremoni fick Madhani plötsligt en olustig känsla och lämnade platsen. Kort därpå besköts området med raketer – trots det enorma säkerhetspådraget. IS påstår sig ligga bakom den attacken.