GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Amerikansk man i år igen?

En man kring 67 år och verksam vid ett amerikanskt elituniversitet. Så ser den gängse profilen ut för favoritkandidaterna till att få årets ekonomipris till minnet av Alfred Nobel.
Och ungefär så har det sett ut ända sedan priset började delas ut 1969.
Ekonomi • Publicerad 11 oktober 2021
Fransk-amerikanskan Esther Duflo, här på Nobelmiddagen 2019 med kung Carl XVI Gustaf, är en av de två kvinnor som fått Riksbankens ekonomipris till minnet av Alfred Nobel sedan priset började delas ut 1969.
Fransk-amerikanskan Esther Duflo, här på Nobelmiddagen 2019 med kung Carl XVI Gustaf, är en av de två kvinnor som fått Riksbankens ekonomipris till minnet av Alfred Nobel sedan priset började delas ut 1969.
Foto: Christine Olsson/TT

Vid lunchtid i dag har facit kommit från Kungliga vetenskapsakademien.

"Det är svårt att veta vem som får priset. Det finns omkring 250–300 seriösa kandidater", skriver Hubert Fromlet, affilierad professor i internationell ekonomi vid Linnéuniversitetet, i en årlig rapport med spekulationer om möjliga pristagare.

Flåsar i hälarna

Tittar man på lärosäte ligger MIT Economics, den ekonomiska fakulteten på elituniversitetet Massachusetts Institute of Technology (MIT) i Cambridge, Massachusetts – i praktiken en förort till storstaden Boston – bäst till att ta hem priset. I alla fall om man ser på den årliga omröstningen om pristagarfavoriter på ekonomsajten Ekonomistas inför måndagens tillkännagivande.

I topp i omröstningen hamnar Daron Acemoglu vid MIT, med 14 procent av rösterna. Fakultetetskollegan Joshua Angrist flåsar i hälarna, med drygt 13 procent.

Acemoglu har medborgarskap i både Turkiet och USA, och hans forskargärning ligger inom vad som brukar beskrivas som politisk ekonomi, ekonomisk historia och tillväxtstudier. Han är med sina 54 år den i särklass yngste ekonomen i tio-i-topplistan när Ekonomistas läsare röstar.

Acemoglus fakultetskollega Joshua Angrist är en 61-åring som brukar beskrivas som en av världens mest framstående forskare inom så kallad ekonometri – som förenklat kan sägas handlar om hur man kan beräkna orsakssamband – och när det gäller att analysera data från exempelvis arbetsmarknaden och utbildningssfären. Liksom Acemoglu har han dubbelt medborgarskap, men i Angrist fall är det i Israel och USA.

Två kvinnor

Med på Ekonomistas topplista finns även romantik i form av ett ekonompar från Stanford University i Kalifornien. Det handlar om den 58-årige nederländaren Guido Imbens och hans partner, den 60-åriga amerikanskan Susan Athey. Men även om det är vanligt att ekonomipriset delas av flera pristagare är det inte troligt att de två får priset tillsammans.

Imbens forskning ligger främst inom ämnet ekonometri och han har bland annat pekats ut som en potentiell medpristagare om Joshua Angrist skulle få priset. Susan Athey är mer fokuserad på mikroekonomisk teoribildning, organisationsteori och tillämpad ekonometri.

Förutom Susan Athey finns det bara en kvinna till med på tio-i-topp-listan: den 75-åriga ekonomihistorikern Claudia Goldin vid Harvard University – i samma stadsdel som MIT.

Om priset inte skulle gå till de två favorittippade MIT-forskarna är sannolikheten stor att det blir något annat elituniversitet i USA som åter får ta åt sig äran. Tre av de tio är verksamma vid Stanford University.

Penningpolitisk guru

Åtta av tio i listan är medborgare i USA. Fem har dubbelt medborgarskap och nio av tio favoriter är professorer i USA. Det enda universitet utanför USA som lyckats få fram en favoritkandidat är University of Cambridge i Storbritannien, i form av den 78-årige brittisk-indiske miljöekonomen Partha Dasgupta.

En annan senior på topplistan är den 74-årige penningpolitiska gurun John Taylor, verksam vid Stanford University. Han har bland annat gett namn till den så kallade Taylor-regeln, som är en princip som används som tumregel vid penningpolitiska beslut på centralbanker runt om i världen.

Fakta: Två av 86 pristagare kvinnor

Det första av Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels minne delades ut 1969. Sedan dess har det delats ut 52 gånger till sammanlagt 86 pristagare.

Två av de 86 pristagarna genom åren har varit kvinnor.

Här är de sista tio årens pristagare:

2020: Paul R Milgrom, Robert B Wilson

2019: Abhijit Banarjee, Esther Duflo, Michael Kremer

2018: William D Nordhaus, Paul M Romer

2017: Richard H Thaler

2016: Oliver Hart, Bengt Holmström

2015: Angus Deaton

2014: Jean Tirole

2013: Eugene F Fama; Lars Peter Hansen, Robert J Shiller

2012: Alvin E Roth, Lloyd S Shapley

2011: Thomas S Sargent, Christopher A Sims

Källa: Kungliga vetenskapsakademien

Fakta: Två av 86 pristagare kvinnor

Här är en tio-i-topplista över årets favoriter till att få Riksbankens ekonomipris till minnet av Alfred Nobel 2021, framtagen utifrån en omröstning på ekonomsajten Ekonomistas:

1. Daron Acemoglu (54), Massachusetts Institute of Technology (MIT), Cambridge, Massachusetts, USA

2. Joshua Angrist (61) vid Massachusetts Institute of Technology (MIT), Cambridge, Massachusetts, USA

3. David Card (65), University of California Berkeley, Kalifornien, USA

4. Guido Imbens (58), Stanford University, Kalifornien, USA

5. Donald Rubin (77), Harvard University, Cambridge, Massachusetts, USA

6. Claudia Goldin (75), Harvard University, Cambridge, Massachusetts, USA

7. Partha Dasgupta (78), University of Cambridge, Cambridge, Storbritannien

8. Philippe Aghion (65), Harvard University, Cambridge, Massachusetts, USA

9. Susan Athey (60), Stanford University, Kalifornien, USA

10. John Taylor (74), Stanford University, Kalifornien, USA

Källa: Preliminärt resultat av en omröstning på ekonomsajten Ekonomistas, avstämt 8 oktober 2021.

TT
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.