Åtalad politiker erbjuden leda Dansk Folkeparti
I mitten av november meddelade Dansk Folkepartis ledare Kristian Thulesen Dahl att han kommer att avgå från sin post efter ett katastrofalt kommunval, där det samlade väljarstödet halverades.
Där och då var det ingen som kunde peka ut en naturlig arvtagare inom partiet. I kulisserna finns det dock en utsedd kronprinsessa i form av den politiska vilden Inger Støjberg – Danmarks tidigare migrationsminister.
Kan ena partiet
I februari lämnade 48-åringen borgerliga Venstre sedan partikamraterna röstat ja i folketinget om att ställa Støjberg inför riksrätt för en olaglig instruktion 2016 under hennes tid som migrationsminister.
– Inger Støjberg skulle helt klart vara den bästa kandidaten. Hon är den enda som kan ena de falanger som finns i Dansk Folkeparti, säger Erik Holstein, som är politisk kommentator för den danska nättidningen Altinget, till TT.
För trots att Støjberg inte ens är medlem i Dansk Folkeparti har hon redan fått erbjudandet om att ta över som partiledare. När riksrätten avslutades i slutet av november fick ex-ministern stöttning på plats av Dansk Folkepartis "starka dam" Pia Kjærsgaard, som var med och grundade partiet i mitten av 1990-talet.
– Jag tror helt klart att Inger Støjberg kan bli en bra partiledare, om hon har lust till det, sade Kjærsgaard, partiledare 1995–2011.
Situationen är historisk i dansk politik, menar Erik Holstein.
– Vi har aldrig sett något liknande – att en politiker som inte är medlem i ett parti får ett erbjudande om att bli partiledare, säger Holstein, som verkat som politisk journalist på Christiansborg, som rymmer folketinget, i närmare 30 år.
Kräver mental styrka
På måndag väntas riksrättens dom mot Støjberg, som åtalats för att under sin tid som migrationsminister ha gett en lagvidrig instruktion om att skilja asylsökande par åt i de fall då den ena parten är minderårig.
Åklagarsidan har yrkat på fyra månaders fängelse, men om det blir en fällande dom tror Erik Holstein att det kommer att stanna vid dagsböter eller villkorlig dom. Något som inte kommer att påverka hennes utsikter som ny ledare för Dansk Folkeparti.
– Hon kommer att ses som en martyr bland partiets väljare. Det har blivit en politisk fråga. Hon har stått upp för något som är helt rätt, enligt henne själv och exempelvis Dansk Folkeparti, säger Erik Holstein.
Vid en fällande dom kan Støjberg komma att bedömas vara olämplig att sitta kvar som folketingsledamot, men även om hon tvingas lämna det danska parlamentet kan hon leda partiet och satsa på omval vid nästa val, som ska hållas senast i juni 2023.
– Jag vågar inte sia om hur hon kommer att göra, men frågan är om hon har den mentala styrkan att kort efter att domen har fallit säga: "nu går jag in i ett nytt parti som är i en stor kris och bygger upp det från grunden igen som partiledare", säger Erik Holstein.
En röstmagnet
Støjberg har under en lång tid varit en populär politiker bland borgerliga väljare. Vid sidan av den tidigare statsministern Lars Løkke Rasmussen, som också lämnat partiet, var hon en av Venstres största röstmagneter. Och ända sedan hon blev politisk vilde i folketinget har hon uppvaktats hårt av både Dansk Folkeparti och högerpopulistiska Nye Borgerlige.
"Inger Støjberg lämnar Venstre. Hon är välkommen till DF", skrev exempelvis partiledaren Kristian Thulesen Dahl på Facebook samma dag som hon kom med beskedet. Støjberg blev även intervjuad på scen tillsammans med Thulesen Dahl när han så sent som i september i år blev omvald som partiledare på årsmötet.
– Båda partierna har flörtat med henne, men det har blivit tydligt efter hand att om hon väljer något parti så blir det Dansk Folkeparti. Hon passar också bäst in i deras profil, för hon är ingen ultraliberalist som man är i Nye Borgerlige, säger Erik Holstein.
Inger Støjberg har sagt att hon först efter domen kommer att ge besked om sin fortsatta politiska karriär. Om den fortsätter i Dansk Folkeparti är det möjligt att hon får ändra sina åsikter något om inställningen till EU och den ekonomiska politiken jämfört med hennes tidigare Venstrepolitik.
– Men det stora temat för Inger Støjberg de senaste åren har varit invandringspolitiken och där ligger hon fullständigt i linje med Dansk Folkeparti, säger Erik Holstein.
Fakta: Inger Støjberg
Politikern Inger Støjberg är född 16 mars 1973 i Hjerk på Jylland.
Hon blev folketingsledamot för Venstre 2001 och har haft flera ministerposter under de mandatperioder som partiet har varit i regeringsställning.
Åren 2009–2011 var hon arbetsmarknadsminister och hade under det första året även ansvar för jämställdhetsfrågor.
Støjberg var migrationsminister 2015–2019 och var under åren 2015–2016 även bostadsminister.
Hon har haft flera toppositioner inom Venstre, men efter ett drygt år som partiets vice ordförande avgick hon från posten den 29 december 2020. Detta efter det att partiledaren Jakob Ellemann-Jensen tappat förtroendet för henne.
I början av februari röstade folketinget ja till att resa riksrättsåtal mot Støjberg för den lagvidriga instruktionen i februari 2016 om att att skilja asylsökande par åt, där den ena parten var minderårig.
Även hennes parti Venstre röstade ja till riksrätt och någon dag senare meddelade Støjberg att hon lämnar partiet för att bli politisk vilde i parlamentet.
Riksrättens dom kommer måndagen den 13 december.
Källor: Ritzau och Danmarks Radio
Fakta: Inger Støjberg
Invandringskritiska Dansk Folkeparti (DF) ska den 23 januari nästa år välja en ny partiledare efter Kristian Thulesen Dahl. Han aviserade sin avgång dagen efter kommunvalet den 17 november där partiet fick det samlade väljarstödet halverat jämfört med kommunvalet 2017.
En ny partiledare ska väljas vid ett extrainsatt årsmöte den 23 januari nästa år och i nuläget har endast två kandidater anmält sitt intresse officiellt.
Först ut var Morten Messerschmidt, vice ordförande och folketingsledamot. Han dömdes dock i augusti i år till sex månaders villkorlig dom för att ha förskingrat EU-medel under sin tid som Europaparlamentariker. I februari kommer landsretten (hovrätten) med sin dom.
"Det är troligt att han blir dömd igen och det duger inte för partiets väljare. Man kan inte ha en partiledare som har blivit dömt för att ha fifflat bort EU-medel. Han har även sagt att om Inger Støjberg vill vara partiledare kommer han att dra sig ur", säger Erik Holstein, politisk kommentator på nättidningen altinget.dk till TT.
Den andra kandidaten är Merete Dea Larsen, som sitter i partistyrelsen. Hon blev folketingsledamot 2015, men tappade sin plats efter Dansk Folkepartis stora valnederlag vid valet 2019. Då rasade partiet från 21,1 procent (2015) till 8,7 procent och förlorade 21 av sina 37 mandat i parlamentet.
Dansk Folkeparti grundades i oktober 1995 av Pia Kjærsgaard, Poul Nødgaard, Olle Donner och Kristian Thulesen Dahl. Kvartetten kom från populistiska Fremskridtspartiet, som de lämnade efter ett kaotiskt landsmöte på våren samma år.
Kjærsgaard var vid tillfället partiledare för Fremskridtspartiet och hon tog samma roll i DF. En position hon hade fram till 2012 då Thulesen Dahl tog över partiledarposten.
Den invandringskritiska linjen har alltid präglat bilden av DF och ett av partiets första kontroversiella förslag var att om en invandrare döms för ett brott ska hela familjen utvisas.
