Chrintz om drömmålet: "Helt fantastiskt"

Handboll ,
Valter Chrintz fick göra mästerskapsdebut med ett drömmål mot Schweiz.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Valter Chrintz fick göra mästerskapsdebut med ett drömmål mot Schweiz.
Valter Chrintz.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Valter Chrintz.

Valter Chrintz fick en mästerskapsdebut varken han eller publiken lär glömma.

19-åringen gjorde ett drömmål direkt – med ett skott bakom ryggen och rätt upp i krysset.

Ett par skador och återbud öppnade upp för framtidslöftet Valter Chrintz, 19, i den svenska truppen till handbolls-EM. Debuten kom mot slutet av premiärmatchen mot Schweiz – och Chrintz betalade tillbaka för förtroendet nästan direkt.

IFK Kristianstadstalangen kastade sig mot bollen, som studsade löst innanför det schweiziska straffområdet, och drog i luften iväg bollen bakom ryggen.

– Jag känner att bollen är långt innanför målområdet och tänker att jag hoppar in, säger Chrintz.

– Jag känner att jag inte kan få iväg den som ett vanligt skott, så jag drar den bakom ryggen på något sätt och får in den i bortre krysset antar jag, för jag har inte sett det själv.

"Bara tur"

Efter en tvetydig gest från förbundskaptenen Kristján Andrésson trodde Chrintz först att målet var avblåst för övertramp. Men målet – hans första mästerskapsmål – blev godkänt.

Och EM-premiärens vackraste mål var ett faktum. Trots att bland andra lagkompisen Albin Lagergren med ett leende efteråt kallade det för ett turmål.

– Det var nog bara tur om jag ska vara ärlig, medger Valter Chrintz med ett skratt.

– Men vi har spelat mycket pingis i mötesrummet på hotellet, tydligen är det jag som får flest nätbollar och kantbollar. Så det är väl bara jag som har tur i det här laget.

"Nära tårar"

Av bara farten gjorde Chrintz dessutom ett mål till i nästa anfall. Matchen slutade 34–21 till Sverige och en bättre debut, inför över 11 000 hemmaåskådare, hade han inte kunnat drömma om.

– När jag gör första målet och andra målet när det är tre minuter kvar och det är rätt så klart, kollar man bara runt i arenan och bara njuter. Det var rätt nära till tårar om jag ska vara ärlig, säger 19-åringen.

– När man får börja så och hör publikens ljud.... Det var många gånger det var nära till tårarna och när jag träffar på mina föräldrar nu kommer jag säkert att börja gråta.