Dålig skola kan kosta skjortan
Under fjolåret fattade Skolinspektionen beslut om viteshot i 99 fall där skolhuvudmannen inte åtgärdat bristerna i sin eller sina skolor i tid. Vitesbeloppen varierade mellan sju miljoner och 50 000 kronor.
I de allra flesta fall fungerar vitesföreläggandena som det är tänkt, som ett påtryckningsmedel. Skolorna åtgärdar alltså bristerna och slipper betala vitessumman helt eller delvis. Men ärendena blir ofta utdragna och det kan gå flera år från det att Skolinspektionen inleder sin granskning tills ärendet är avslutat.
Viteshotet på sju miljoner riktades mot Praktiska Sverige AB i augusti i fjol, efter kritik om brister på flera av koncernens gymnasieskolor. Skolinspektionen efterlyste bland annat bättre tillgång till praktikplatser och bättre elevhälsa. Så sent som härom dagen fick bolaget godkänt av Skolinspektionen – bristerna har rättats till.
– Det skedde en markant uppryckning. I det här fallet har vitesföreläggandet fyllt sin funktion, säger Skolinspektionens avdelningschef Björn Persson.
Han påpekar att vitesbeloppen sätts efter huvudmannens ekonomiska styrka, inte efter typ av brister.
Utöver Praktiska Sverige AB fick också nio av bolagets gymnasieskolor kritik i separata beslut, varav fyra också viteshot. Åtta av de nio har godkänts, i det nionde fallet har beslut inte fattats ännu.
