Expert om spionåtalet: En högt värderad källa

Två bröder åtalades på fredagen misstänkta för grovt spioneri mot Sverige under tio års tid för Rysslands räkning. Den äldre brodern åtalas för grovt spioneri samt grov obehörig befattning med hemlig uppgift, medan den yngre åtalas för grovt spioneri.

Enligt en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) finns det 62 öppet kända spionfall i Europa där personer åkt fast mellan 2011 och 2021. Av dessa har 42 fall lett till fällande dom för spionage.

– Av de 42 fallen är 37 genomförda på uppdrag av Ryssland och av de här fallen ligger GRU bakom 13, säger rapportförfattare Michael Jonsson, forskningsledare på FOI.

De två bröderna som nu har åtalats för grovt spioneri ska ha enligt åklagaren Mats Ljungqvist gjort det för den ryska underrättelsetjänsten GRU:s räkning.

– GRU har överlag varit ganska framåtlutande, aktiva och aggressiva vad gäller spionage och andra typer av illegala aktiviteter i Europa de senaste fyra, fem åren, säger Michael Jonsson.

En fjärdedel av de 42 fallen rör personer som varit anställda inom försvaret eller underrättelsetjänster och inom den kategorin var spionerna aktiva längre jämfört med personer som varit anställda inom civila verksamheter. Den äldre brodern i det svenska fallet har arbetat vid Säkerhetspolisen och Försvarsmakten.

– Tio år som det sägs röra sig om i det här svenska fallet är en ganska lång period i de här sammanhangen. Att man lyckas undgå att bli upptäckt under en så lång tid. Det är inte unikt, men det är långt i sammanhanget, säger Michael Jonsson.

Jonsson vill inte spekulera kring det svenska fallet vad gäller exempelvis motiv eller huruvida någon av de åtalade kommer att dömas för brott, men i jämförelse med de fall som studerats inom FOI-rapporten sticker fallet ut i vissa avseenden.

Exempelvis att den äldre brodern, enligt åtalet, vid ett tillfälle ska ha tagit emot motsvarande 380 000 kronor i fysiska dollarsedlar från främmande makt. I sammanhanget rör det sig om en ganska stor summa pengar, framhåller Michael Jonsson.

– Försiktigtvis antyder det att detta är en högt värderad källa som har tillgång till information som GRU i det här fallet skulle bedöma som viktig eller värdefull, säger Michael Jonsson.

I tre av de kända fallen med fällande domar i Europa det senaste årtiondet har det funnits medhjälpare som har agerat kurirer. I två fall har det rört sig om fruar, i ett annat fall har en far och son samarbetat.

– Detta är inte det enda fallet där det eventuellt har handlat om att det finns en medhjälpare, men det är ganska ovanligt, säger Michael Jonsson.

Generellt är det svårt att få reda på spionernas motiv. I den utsträckning dömda förövare uppgett motiv eller att det framkommit i förhör rör det sig påfallande ofta om antingen finansiell ersättning eller tvång, uppger Michael Jonsson.

– Jämfört med kalla kriget rör det sig väldigt lite av ideologisk övertygelse. Den typen av drivkrafter är mycket ovanligare i samtida Europa än vad det har varit tidigare, säger Michael Jonsson.

De 62 öppet kända spionfallen i Europa 2010–2021 är bara ”toppen av ett isberg”, enligt FOI-rapporten. Dels för att man säkerligen inte hittat alla kända fall och dels för att den utsatta staten generellt sett försöker avstyra spionaget innan det leder till fällande domar. Exempelvis genom att omplacera källan eller utvisa den person som sköter kontakten med spionen.

– Det finns en mängd sätt att avbryta spionage som man föredrar att använda om man har möjlighet framför att lagföra och fälla för brott. För då har man på något vis misslyckats med att förebygga spionaget, säger Michael Jonsson.