Färre dömda söker nåd hos regeringen

I början av 2000-talet ansökte omkring 600 dömda brottslingar varje år om nåd hos regeringen för att befrias från sitt straff eller för att straffet skulle lindras. Förra året inkom 105 ansökningar och hittills i år har 60 personer ansökt om nåd.

Före lagändringarna fanns det en nådeenhet på justitiedepartementet, eftersom det kom in så många ärenden. I dag arbetar fyra personer på deltid med att handlägga dessa ärenden.

Av de 60 nådeansökningar som kommit in till justitiedepartementet i år har två bifallits. I det ena fallet har regeringen ändrat påföljden för en man som dömts för grovt narkotikabrott från fängelse till skyddstillsyn förenad med övervakning. Regeringen motiverar inte sitt beslut, men har inhämtat ett läkarintyg. Av nådeansökan framgår det att mannen inte kommer att leva så mycket längre och vill vara nära sina barn den sista tiden.

Den andre mannen, som beviljades nåd av regeringen, var dömd för grovt rattfylleri till två månaders fängelse. Han har tidigare fått uppskov med sitt fängelsestraff, eftersom han inte har lång tid kvar att leva och bor på ett boende med dygnet runt-vård.

Under 2000-talet har en rad lagändringar genomförts som minskat antalet nådeansökningar, bland annat finns inte längre möjligheten att per automatik få uppskov med sitt straff.

– Det var många som ville skjuta på verkställigheten av straffet helt enkelt, men den möjligheten har tagits bort, säger Cecilia Riddselius, ämnesråd på justitiedepartementet.

Dessutom prövade regeringen tidigare tidsbestämning av livstidsstraff. Efter en lagändring är det Örebro tingsrätt som enda domstol i Sverige som fattar den sortens beslut.

2013 gjordes ytterligare en ändring så att regeringen inte längre omprövar alla utvisningsbeslut, utan det görs huvudsakligen av Migrationsverket och Migrationsdomstolarna.

– Men man kan också ansöka om att få ett beslut om utvisning omprövat av regeringen, säger Cecilia Riddselius.

Ett uppmärksammat fall var när den kvinna, som förlorade benet i terrordådet på Drottninggatan 2017, ansökte om nåd hos regeringen då Migrationsöverdomstolen nekat henne prövningstillstånd och hon skulle utvisas till Ukraina.

– Det togs inte upp till prövning eftersom hon inte hade blivit utvisad på grund av brott. Hon sökte om nåd, men det var något som regeringen inte hade behörighet att ompröva, säger Cecilia Riddselius.

Hon betonar att nådeinstitutet är ett extraordinärt rättsmedel som bara ska användas i rena undantagssituationer.

– Det är väldigt ovanligt att regeringen beviljar nåd och det ska vara en situation som uppkommit efter att domen föll.

Många som anser sig oskyldigt dömda ansöker om nåd, men regeringen omprövar aldrig skuldfrågan utan i de fallen får man ansöka om resning hos Högsta domstolen. I genomsnitt tar behandlingen av en nådeansökan fyra till fem månader, men ibland går det fortare.

– Vi går alltid igenom nådeansökningarna direkt för att se om det finns nådeskäl och det är brådskande. Då kan det gå snabbt, säger Cecilia Riddselius.