Förslag: Fler regementen och värnpliktiga

De militära förstärkningarna syftar till att på sikt nå det övergripande målet att Sveriges totalförsvar under tre månader ska kunna klara av att hantera en säkerhetspolitisk kris med krigshandlingar på svenskt territorium.

Försvarsberedningen konstaterar att förslagen innebär en omfattande reform av det svenska försvaret. De bedöms inte kunna vara fullt genomförda förrän i slutet av 2020-talet.

Försvarsberedningen konstaterar också att avsevärda anslagsökningar för det militära försvaret under perioden 2021–2025 är nödvändiga.

Rapporten innehåller flera rekommendationer för att stärka armén, marinen och flyget. Tonvikten ligger dock på armén.

Arméns krigsorganisation ska, enligt rapporten, bestå av tre mekaniserade brigader och en reducerad motoriserad brigad.

Krigsorganisationen ska enligt nuvarande försvarsbeslut bestå av två mekaniserade brigader 2020, men det finns i dag bara en som är samövad. En brigad kan bestå av mellan 3 000 och 4000 soldater.

Fyra brigader är en förutsättning för att skapa handlingsfrihet, skriver försvarsberedningen.

Försvarsberedningen föreslår också en förstärkt mekaniserad bataljon på Gotland. Till det kommer bl.a. jägar-, underrättelse-, säkerhets-, artilleri-, ingenjör-, logistik och luftvärnsförband.

För att klara att utbilda soldater till den nya krigsorganisationen föreslås fyra nya regementen, varav ett i Arvidsjaur och ett i Göteborg.

Därutöver föreslås att Luftstridsskolan i Uppsala ombildas till en flygflottilj och att artilleriutbildning etableras i Kristinehamn/Villingsberg.

Det totala antalet befattningar i krigsorganisationen ökar med förslagen från dagens 60 000 personer till 90 000 inklusive hemvärn och civilanställda.

Det utökade personalbehovet kräver att upp till 8 000 totalförsvarspliktiga grundutbildas årligen från 2024, enligt försvarsberedningen

Den vill också att samtliga stridsfordon och stridsvagnar uppgraderas, ytterligare artillerisystem anskaffas, nya moderna luftvärnsrobotsystem tillförs och luftvärnssystem ur materielreserven förbandssätts.

Försvarsberedningen ser också behov av omfattande anskaffning av till exempel lastbilar, vissa specialfordon, lednings- och sambandsmateriel, ammunition och personlig utrustning.

När det gäller flyget föreslås att två till tre stridsflygsdivisioner av den gamla Gripenmodellen C/D behålls även bortom 2030, trots att riksdagen beställt 60 av den senaste E/F-modellen.

En bred majoritet av de åtta riksdagspartierna i försvarsberedningen står i stort bakom förslagen att stärka försvaret. Men bara S, MP, V och SD har skrivit under rapporten.

Att de fyra borgerliga inte gjort det beror på att den rödgröna regeringen inte har velat binda sig vid en nivå på försvarsbudgeten på 84 miljarder kronor. Det skulle motsvara 1,5 procent av BNP.

Socialdemokraterna skriver i en bilaga till rapporten att de står bakom grunderna, analyserna och huvudinriktningen. Partiet anser att det kan utgöra utgångspunkten för nästa försvarspolitiska inriktningsbeslut åren 2021-2025, som riksdagen ska fatta 2020.

S skriver dock att "när det gäller försvarsbeslutets ekonomiska ram är vi från socialdemokratiskt håll i dag inte beredda att binda oss vid en politisk uppgörelse".

Miljöpartiet vill, i likhet med S, inte binda sig för rapportens ekonomiska ram.

"Den ökning av totalförsvarets budget som rapporten föreslår till 2025 utgör dock en stor del av regeringens samlade reformutrymme för perioden", skriver MP i en bilaga och understryker att försvarets behov också måste vägas mot statens övriga behov inom exempelvis välfärd och klimatomställning.

Vänsterpartiet anser att 84 miljarder för försvaret 2025 är att gå fram för snabbt.

Sverigedemokraterna går andra hållet och framhåller att partiet vill ha en lag som säger att försvarsbudgeten alltid ska ligga på lägst 2 procent av BNP.