GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Frågan om kongresstrots väckt mot Steve Bannon

Expresident Donald Trumps kontroversielle tidigare chefsstrateg Steve Bannon – av Trump kallad "slaskige Steve" – samarbetar inte med kongressutredningen av den dödliga stormningen av Kapitolium den 6 januari.
USA • Publicerad 14 oktober 2021
Expresident Donald Trumps tidigare chefsstrateg Steve Bannon, fotograferad i New York i somras.
Expresident Donald Trumps tidigare chefsstrateg Steve Bannon, fotograferad i New York i somras.
Foto: Eduardo Munoz Alvarez/AP/TT
Den republikanska representanthusledamoten Liz Cheney och hennes demokratiska kollega Bennie Thompson leder utskottet som utreder stormningen av kongressbyggnaden Kapitolium den 6 januari.
Den republikanska representanthusledamoten Liz Cheney och hennes demokratiska kollega Bennie Thompson leder utskottet som utreder stormningen av kongressbyggnaden Kapitolium den 6 januari.
Foto: Jacquelyn Martin/AP/TT
Ett foto taget den 6 januari, då ilskna anhängare till presidentvalets förlorare Donald Trump stormade kongressbyggnaden i Washington DC.
Ett foto taget den 6 januari, då ilskna anhängare till presidentvalets förlorare Donald Trump stormade kongressbyggnaden i Washington DC.
Foto: John Minchillo/AP/TT

Därför kommer en omröstning att hållas på tisdag i nästa vecka i frågan om att rekommendera att Bannon ska ställas till svars för kongresstrots – ungefär motsvarande domstolstrots, rapporterar nyhetsbyrån AP.

Bannon hade kallats som vittne till det särskilda utskott i representanthuset som undersöker attacken, men hälsat via sin advokat att han inte "kan svara på förfrågan om dokument och vittnesmål", rapporterar bland andra nyhetskanalen CNN.

"Tolererar inte vägran"

Advokaten hänvisade till det som på engelska kallas "executive privilege", det vill säga det juridiska skydd som omfattar presidentämbetets makt. Trump har tidigare, med samma åberopande, begärt att dokument och samtalslistor från dagarna kring upploppet inte ska lämnas över till utredarna.

I ett uttalande på torsdagen meddelar Mississippidemokraten Bennie Thompson, som sitter i kommitténs ledning, att kommittén inte tolererar att de som kallats in för vittna, trotsar denna kallelse och därför förs nu frågan vidare till en omröstning om Bannon gjort sig skyldig till "kriminellt kongresstrots".

Utfaller omröstningen enligt Tompsons vilja, det vill säga att Bannon ska ställas till svars, går frågan vidare till omröstning i hela representanthuset. Om också denna omröstning slutar i att en majoritet vill att Bannons ställs tills svars, går fallet till justitiedepartementet som får avgöra om han ska åtalas.

Ville "begrava" Biden

Men att Steve Bannon överhuvudtaget skulle omfattas av Trumps juridiska skydd är det många som tvivlar på. Trump sparkade sin chefsstrateg i augusti 2017 och Bannon arbetade inte för regeringen när kongressbyggnaden angreps av rasande Trumpanhängare den 6 januari.

Det är dock väl känt att Trump och högerpopulisten Bannon stått i kontakt de senaste åren. När de två talades vid i december ska Bannon ha uppmanat Trump att fokusera på den 6 januari, det datum elektorsrösterna – och därmed Joe Bidens valseger – skulle fastställas av kongressen.

"Den 6 januari ska vi begrava Biden", ska Bannon ha sagt i samtalet enligt boken "Peril" som den ansedda The Washington Post-journalisten Bob Woodward skrivit tillsammans med Robert Costa.

Stort inflytande

I boken beskrivs även en konversation mellan Trump och Bannon den 5 januari. Den ägde rum efter att den dåvarande presidenten haft ett uppslitande möte med vicepresident Mike Pence, som sagt att han inte kunde förhindra att kongressen utsåg Joe Biden till valvinnare.

Det är främst dessa uppgifter utskottet tog fasta på när de kallade Bannon som vittne i utredningen

Den tidigare filmmakaren Steve Bannon blev offentligt känd när han 2012 tog över nyhetssajten Breitbart News, som han själv beskrivit som en plattform för de så kallade alt-right-rörelserna, som anses ha kopplingar till vit makt-grupper.

I augusti 2016 blev han ordförande för Donald Trumps presidentvalskampanj och efter valsegern utsåg Trump honom till sin chefsstrateg. Bannon anses ha haft ett stort inflytande på Trumps isolationistiska världssyn och ska ha varit en av arkitekterna bakom det kritiserade inreseförbudet för människor från i huvudsak muslimska länder som den dåvarande presidenten försökte införa.

Benådade Bannon

Efter avskedet 2017 återgick Bannon till Breitbart News, men några månader senare tvingades han lämna sajten efter att i en bok gjort kontroversiella utspel och bland annat ifrågasatt Trumps psykiska stabilitet.

Därefter har han bland annat startat en stiftelse för främja högerpopulism. I november i fjol stängdes han av från Twitter, efter att i ett inlägg ha förordat att smittskyddsexperten Anthony Fauci och FBI-chefen Christopher Wray skulle halshuggas.

Ordkrig och nedsättande tillmälen till trots, på sin sista dag som president utfärdade Trump en benådning för Bannon. Den skyddar honom mot åtal för det svindleri han anklagats för samband med en insamlingskampanj för ett murbygge mot Mexiko

Bakgrund: Attacken mot USA:s kongress

Den 6 januari samlades USA:s kongressledamöter i Kapitolium för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och nästa president.

I Washington DC deltog samtidigt tiotusentals anhängare till Donald Trump vid ett politiskt massmöte han höll på temat "Rädda Amerika". Vid mötet upprepade Trump sina påståenden om systematiskt valfusk och påstod att han var den egentliga segraren. Han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen: "Om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land längre", sade den dåvarande presidenten.

De gjorde som han sa. Protesterna övergick till våld när hundratals personer stormade Kapitoliumbyggnaden och drabbade samman med polis. Vissa tog sig så långt som in i talman Nancy Pelosis kontor samt in i en av kamrarna. Delar av byggnaden vandaliserades och såväl senatorer som representanthusledamöter fick sättas i säkerhet.

Fem människor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.

En vecka senare, den 13 januari, röstade det demokratstyrda representanthuset igenom ett riksrättsåtal mot president Donald Trump rörande anstiftan till uppror. Rättegången hölls i senaten i februari, efter att Trump avgått, och avslutades med att expresidenten friades. 57 av senatens 100 medlemmar röstade för fällande dom vilket inte nådde upp till den två tredjedelsmajoritet som krävs för att belägga skuld i ett riksrättsärende.

TT
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.