Här är maträtterna som får fisken att räcka

Världens befolkning äter mer fisk än någonsin tidigare. Under de senaste 30 åren är det fiskodlingar som stått för ökningen i leveranser till våra kök och matbord. Vattenbruket, inklusive odling av skaldjur och liknande, väntas också fortsätta växa.

Men drygt hälften av all fisk som äts globalt kommer från vilda bestånd i hav och insjövatten. Det framgår av statistik som visades vid Internationella havsforskningsrådet (Ices) konferens i Göteborg.

Samtidigt bedöms ungefär en tredjedel av alla fiskbestånd vara överfiskade, enligt FN:s mat- och jordbruksorganisation FAO.

– Vi måste göra fisket hållbart, säger Manuel Barange, som är chef på FAO:s avdelning för fiske och vattenbruk.

Tekniskt sett är frågan om hållbart fiske löst, anser han. Tack vare Ices och annan forskning vet man vad som behöver göras, det vill säga hur mycket ett visst fiske måste begränsas.

Men att omsätta kunskap till praktisk handling är svårt, om hållbart fiske krockar med andra prioriteringar.

– Många ställen där fisket inte är hållbart är områden där vi också har politiska konflikter, svält och fattigdom, påpekar spanjoren Barange.

Han framhåller vikten av att representanter för länder med olika perspektiv träffas och diskuterar jordens fiskeresurser, utan att någon ska dömas. Manuel Barange ser två olika infallsvinklar.

– I Europa, till exempel, finns en stor fixering vid särskilda arter, som kolja eller torsk.

– I utvecklingsländer är fiskeripolitik mer baserad på att fånga vad som finns, än på att dela ut kvoter för enskilda arter.

FAO:s fiskerichef har ett budskap till konsumenter i västvärlden:

– Vi måste se till att vi äter vad som finns i havet, inte det som vi önskar skulle finnas där, säger Manuel Barange.

Så vad kan vi svenskar göra? Ett sätt är att rikta blicken mot sötvattenslevande karpfiskar som också finns i Östersjön – braxen, id och mört. De äts sällan i Sverige, men betydligt mer i Finland och Baltikum.

– Det är mycket en fråga om kultur, tycke och smak, säger Ingemar Berglund, strateg på Havs- och vattenmyndigheten

– De smakar inte som torsk eller lax. De smakar mer fisk om man uttrycker det så, tillägger Berglund om de förbisedda arterna.

Men den som söker på nätet kan ganska lätt hitta recept med braxen, mört eller id. Själva fiskarna är inte heller sällsynta.

– Det finns gott om dem i svenska vatten, säger Johanna Mattila, forskningsledare om akvatiska resurser på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Alla tre är insjöfiskar som även förekommer vid Östersjöns kust, där vattnet inte är för salt eller näringsfattigt. De trivs i övergödda vatten.

Mattila, som är född i Finland, tycker att vi svenskar glömt vår historia.

– Det har varit väldigt vanligt att äta braxen och id i Sverige också, säger Mattila, och tipsar särskilt om gravad id.

En annan underutnyttjad fisk är svartmunnad smörbult, en invasiv art som sprider sig i Östersjön.

– Den är jättegod som matfisk, säger Johanna Mattila, som tycker att den bästa taktiken mot smörbult är att äta upp den.