Här röjs för miljardstängslet mot Ryssland

Den första biten av stängselbygget i den lilla gränsbyn Pelkola, i Imatra i Södra Karelen, har i veckan påbörjats med röjningsarbeten. De tre kilometerna kring gränsstationen ses som ett pilotprojekt och är tänkta att stå klara till sommaren, till en kostnad av sex miljoner euro.

Där finns redan en enkel gränsbarriär, bestående av trästolpar och metallnät som i första hand ska hålla kossor och hundar på rätt sida om gränsen. Nu får det ge vika för ett drygt tre meter högt stängsel med flera rader taggtråd på toppen.

Det nya stängslet ska kombineras med teknisk övervakning – allt för att hindra människor från att illegalt ta sig in i Finland.

Syftet med pilotprojektet är att testa om stängslet håller för snö, eller för de eventuella större skaror människor man befarar kan vilja tränga sig över gränsen från Ryssland, rapporterar Yle.

Färdigbyggt kommer hela stängslet att sträcka sig över närmare 300 kilometer, drygt en femtedel av Finlands 1 300 kilometer långa gräns mot Ryssland. Bygget beräknas ta tre–fyra år, uppger Gränsbevakningsväsendet.

Delar av bygget har hemlighållits, men 55 kilometer av stängslet planeras i sydöstra Finland, sju kilometer i Norra Karelen samt fem kilometer i både Kajanaland och Lappland. Kostnaden beräknas till 380 miljoner euro, motsvarande drygt 4,2 miljarder svenska kronor.

Till en början sker bygget i de områden som anses mest riskfyllda, såsom gränsövergångsställen. Bredvid stängslet kommer en väg att byggas, för att underlätta gränsbevakningens arbete samt underhåll.

Stora delar av den finländsk-ryska gränsen saknar i dag stängsel. Den enda markeringen är en tio meter bred remsa av kalhygge. Det rör sig mestadels om svårtillgänglig vildmark, som inte anses lätt för människor att ta sig fram i. Och sjöar och större älvar kommer inte heller framöver att omgärdas av stängsel.

Beslutet om stängslet blev klart i somras, då Finlands riksdag klubbade en lag som möjliggjorde bygget.

Finland hoppas på att gränsstängslet ska skydda landet mot migrantströmmar som Ryssland kan tänkas sända över gränsen, och mot att deserterande ryska soldater som vill slippa kriget i Ukraina tar sig in i landet illegalt. Andra europeiska gränsstängsel, till exempel det i Estland, har stått modell för bygget.

Att bygga ett stängsel anses av gränsbevakningen som en billigare lösning än att utöka personalen som övervakar gränsen.

"Syftet med stängslet är att agera som avslöjare, hinder samt att fördröja avancerande folkhopar och styra dem", skriver Gränsbevakningsväsendet.

Bland annat hänvisas till migrantstängslet som Polen byggt mot Belarus, och som anses gjort situationen vid gränsen lättare att kontrollera. Syftet är inte att hindra människor att söka asyl, poängterar gränsmyndigheten.

Finland har tidigare planerat bygga ett stängsel mot ryska gränsen för att hindra vildsvin från öst att smita in, av rädsla för att få in afrikansk svinpest i landet. Det bygget stoppades då det ansågs ineffektivt mot viruset – men nu verkar det som att landet kan slå två flugor i en smäll.

– Vildsvinens habitat är relativt litet. Gränsstängslet kommer dramatiskt att påverka antalet vildsvin i området, sade projektledare Katja Holmala på statliga Naturresursinstitutet till Yle i höstas.

Även djur som älg, björn, lo och varg kan få svårigheter att ta sig över eller under stängslet så som det utformas. Dock räknar experter med att större däggdjur som rör sig över stora områden kan lära sig att använda de öppningar som stängslet förses med.

Finlands riksdag var enig när beslutet om gränsstängslet fattades. Men det finns experter som ifrågasatt effekten av bygget, och ansett att pengarna kunde användas bättre.

Jussi Laine, professor i tvärvetenskapliga studier vid Östra Finlands universitet, har jämfört stängslet med den tidigare presidenten Donald Trumps murbyggen i USA. Det handlar om symbolpolitik, enligt honom.

– Det finns inga vetenskapliga belägg för att sådana här oerhört dyra investeringar har någon som helst inverkan för att stävja oönskad migration, sade Jussi Laine till Hufvudstadsbladet.