Hästgårdens förklaring – tonåringarna utbildades i hästhållning och arbetade inte

Det var iför drygt en vecka sedan som polisen och Arbetsmiljöverket gjorde en gemensam inspektion på hästgården i sydöstra Skåne. Tre tonåringar från ett östafrikanskt land hittades på gården och polisen gjorde en anmälan om misstänkt människoexploatering.

Arbetsmiljöverket inledde också en utredning gällande en eventuell åtalsanmälan för brister mot myndighetens särskilda föreskrift för minderårigas arbetsmiljö. Vid inspektionen uppgav arbetsgivaren dock att pojkarna inte arbetade utan att de fanns på gården för att lära sig om hästhållning och dessutom lära sig rida. Arbetsmiljöverkets utsända fick också veta att tonåringarna betalade en månadsavgift för kost och logi och att de inte fick någon lön under sin vistelse på gården.

– Det uppgavs för oss att ungdomarna gick en utbildning, men det fanns inga dokument som styrkte detta. Därför har vi begärt att få en redogörelse av utbildningsplanen. Vi vill säkerställa att det är en utbildning med ett program, säger Helen Magnusson, chef för Arbetsmiljöverkets nyinrättade enhet för myndighetsövergripande inspektioner.

Den ansvariga för hästgården har uppmanats att skicka in de begärda handlingarna inom tio dagar. Arbetsmiljöverket vill också ha underlag som visar att ungdomarna betalar för sin vistelse på gården.

Helen Magnusson menar att hästbranschen är en riskbransch.

– Branschen är ganska ny för oss. Att vi ser det som en riskbransch beror på att det är ett tungt arbete med många riskmoment. Det förekommer arbetsplatsolyckor där anställda blir både klämda och sparkade. Det är en farlig arbetsmiljö och säkerhetsrutiner är väldigt viktiga.

Samtidigt är det en bransch där många unga arbetar.

– Vi har särskilda föreskrifter för minderårigas arbetsmiljö där det regleras hur många timmar en minderårig får jobba, vilken handledning som krävs och vilka arbetsuppgifter som är olämpliga. Vissa brott mot denna föreskrift är åtalbara, säger Helen Magnusson.

Polisens misstanke är att pojkarna som är 15, 17 och 18 år gamla har arbetat på gården, men saknade arbetstillstånd. Det är gränspolisen som framöver håller i utredningen gällande misstanken om brott mot utlänningslagen. När det gäller människoexploateringen har dock en åklagare utsetts att leda förundersökningen.

– Vi gör en rad olika utredningsåtgärder. Det kan handla om att hålla förhör med olika personer och kontrollera beslagtagna mobiltelefoner, säger åklagare Maja Källén som menar att utredningen kommer att ta lång tid.

Hon är förtegen om omständigheterna som lett fram till brottsmisstanken.

– Utredningen är i sin linda och det råder förundersökningssekretess. Därför kan jag inte berätta så mycket.

Brottet som misstänks är ovanligt.

– Jag har bara haft något enstaka ärende med den rubriceringen. Brottet handlar om att någon utnyttjar människors utsatthet. Till exempel genom att låta någon arbeta under oskäliga arbetsförhållanden.

Brottet människoexploatering tillkom 2018 och för drygt ett år sedan fattade Högsta domstolen den första fällande domen. Det var en restaurangägare som enligt domen vilseledde och utnyttjade ett utländskt par. Enligt domstolen arbetade paret under uppenbart orimliga villkor. Makarna arbetade i restaurangen mot fri bostad och kost. De skulle även få 100 kronor i timmen, men fick aldrig någon lön.

Restaurangägarens agerande ansågs vara ett angrepp på makarnas frihet, frid och mänskliga värdighet. Det förekom inte några i sig straffbara hot från restaurangägaren, men han hade gjort uttalanden om att han kunde se till att makarna blev utvisade.

Restaurangägaren dömdes i tingsrätten, friades i hovrätten och dömdes slutligen i högsta instans.