Annons

Hotande havsnivåer i landet – drabbade samlas

Vattnet slukar kusterna i södra Sverige i allt snabbare takt – och nu är det åter dags för de mest drabbade att mötas och försöka göra något åt hot som erosion, stigande havsnivåer och översvämningar.
Natur • Publicerad 21 januari 2020
Ystad 2018: Stranden vid Ystad Saltsjöbad har kommunen i Ystad sandfodrat vid två tillfällen. Längs den skånska kusten är problemen med krympande stränder redan påtagliga, kanske allra mest i Ystad, där man har slitit med frågan i flera decennier. Arkivbild.
Ystad 2018: Stranden vid Ystad Saltsjöbad har kommunen i Ystad sandfodrat vid två tillfällen. Längs den skånska kusten är problemen med krympande stränder redan påtagliga, kanske allra mest i Ystad, där man har slitit med frågan i flera decennier. Arkivbild.Foto: Johan Nilsson/TT
Åhus 2017: Vid Strandvägen i Äspet i Åhus når havet ända upp till skogsbrynet. Arkivbild.
Åhus 2017: Vid Strandvägen i Äspet i Åhus når havet ända upp till skogsbrynet. Arkivbild.Foto: Johan Nilsson/TT

–  Det finns ett gemensamt intresse av att frågorna lyfts för Skåne och Halland, eftersom vi är mer utsatta, säger vattenstrateg Pär Persson på Länsstyrelsen Skåne inför det två dagar långa stormöte inom Regional kustsamverkan i Skåne och Halland som inleds i dag.

Över 100 deltagare ska återigen diskutera framtiden – bland annat kustkommuner i Skåne och Halland, länsstyrelser och andra statliga myndigheter, som Statens geotekniska institut (SGI) och Sveriges geologiska undersökning (SGU).

Annons

Även intresseföreningar, såsom villaägare längs med kusterna, kommer att finnas på plats.

Kan man enas?

Frågan är högst aktuell. Medan de stigande havsnivåerna bromsas i norra Sverige av att landhöjningen efter senaste istiden fortfarande pågår, så riskerar den förväntade höjningen av havsnivån att få stora konsekvenser i södra delarna av landet.

Det är nu andra gången man möts för att försöka komma fram till åtgärder. De flesta är överens – något behöver göras. Men hur?

Bland de inbjudna deltagarna har åsikterna skiftat genom åren.

– Kan man enas om vissa frågeställningar så är det jättebra, säger vattenstrateg Pär Persson.

Klimatanpassningszon?

Under stormötet ska olika projektgrupper lägga fram förslag som ska stötas och blötas, för att senare eventuellt kunna föras upp på nationell nivå.

Pär Persson har arbetat med att ta fram åtgärder inom planering och byggande.

– Ja, det planeras fortfarande en hel del nytt i områden som kan vara riskområden, så vi har ett förslag om en klimatanpassningszon – ett område som är olämpligt att bygga på både vad gäller erosion och översvämning, säger han.

Under dagen kommer även förslag om vem som har rätt att genomföra skyddsåtgärder – som exempelvis att uppföra en vall till skydd mot vatten – att presenteras, enligt Persson.

–  Det är ett förslag där vi menar att man måste titta på vem som ska ha rådighet att genomföra skyddsåtgärder när man behöver gå in på enskildas fastigheter. Eller om enskilda och grupper ska få rådighet att skydda sig på kommunal mark.

Anna Karolina Eriksson/TT
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons