Annons

"Inte ett feministiskt ställningstagande"

En möjlighet att knyta an till sitt barn och att reflektera över livet – men framför allt en självklarhet.
Så resonerar tre pappor som väljer att vara hemma.
Föräldraförsäkring • Publicerad 14 maj 2019
Pappalediga Erik Mellenius, Stockholm, med dottern Kerstin.
Pappalediga Erik Mellenius, Stockholm, med dottern Kerstin.Foto: Jonas Ekströmer/TT

Molnen skymmer solen över Stockholm och luften är sval, men den 34-årige ekonomen Erik Mellenius och tio månader gamla Kerstin verkar ändå nöjda med dagen i Rosenlundsparken på Södermalm. Han har varit hemma från jobbet i tre månader för att ta hand om sin dotter, och ska fortsätta vara pappaledig i ytterligare fyra med målsättningen att dela helt jämnt på ledigheten med sin fru.

– Jag är förvånad över hur många det är som inte delar lika som vi, att många mammor tar ut mycket mer av tiden. Det är en sådan lätt sak, inte ett feministiskt ställningstagande. Det är klart att man vill vara hemma med sitt barn, och det är skönt att vara ledig också, säger han.

Annons

Erik Mellenius lyfter fram att månaderna med barnet kan vara bra för sin egen, personliga utveckling.

– Jag tycker att den största fördelen med att vara pappaledig är att få vara ledig från jobbet en lång period i det här skedet av livet. Jag hade kunnat knyta an till Kerstin ändå, på morgnar, kvällar och helger, men att få ett stort sjok av ledighet på det här sättet blir en paus i livet på något sätt, man får tid att reflektera och tänka på annat än jobbet.

Ett ganska inrutat liv

Några hundra meter bort sitter 32-årige ingenjören Johannes på en parkbänk, med ena ögat på barnvagnen framför honom och andra på vännen bredvid. Johannes, som inte vill ha sitt efternamn eller sin sju månader gamla sons namn i artikeln, har precis påbörjat sin föräldraledighet som sträcker sig till januari. Även han ska dela jämnt på dagarna med sin fru.

– Vi resonerade inte så jättemycket kring det, utan det var ganska självklart att vi skulle göra så. Jag tycker att det ska bli roligt att lära känna mitt barn, så att säga. Och det känns också ganska bra att dela lika, säger Johannes.

De första två veckorna har varit ungefär som han tänkt sig.

– Det är ett ganska inrutat liv, man hinner inte med så mycket mer än att gå på stan, käka och sova. Men det är trevligt.

"Det är mina barn också"

Brandmannen Magnus Libérth, 36, som uppehåller sig en bit bort med femåriga Olivia och nio månader gamla Josefine, är en veteran i jämförelse. Han var hemma ett halvår när hans äldsta dotter var liten, och planerar att vara hemma lika lång tid med Josefine från och med i höst, men kommer fortfarande att jobba natt- och helgpassen.

– När jag jobbar på nätterna är jag ledig dagtid. I och med att jag jobbar skift kan jag hjälpa till mycket hemma ändå.

Magnus Libérth säger att han, precis som Erik Mellenius och Johannes, tycker att det bara är naturligt att vara pappaledig.

– Det är mina barn också, och vi är två föräldrar, så då är det väl en självklarhet att vara hemma med sina barn. Men det kanske inte är en självklarhet för alla, och det förstår jag också. Det är många faktorer som styr.

Erik Paulsson Rönnbäck/TT
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons