Iranska journalister åtalas – skrev om Amini
Aminis död blev startskottet för de landsomfattande protester som nu är inne på sin sjunde vecka. Amini dog i moralpolisens förvar, dagar efter att hon gripits anklagad för att ha brutit mot landets strikta klädkoder för kvinnor.
Niloofar Hamedi och Elahe Mohammadi har redan varit frihetsberövade i över en månad, anklagade för att ha konspirerat mot nationens säkerhet.
30-åriga Hamedi, journalist på tidningen Shargh, greps den 20 september efter att ha besökt sjukhuset där Mahsa Zhina Amini vårdades i tre dagar innan hon avled. Mohammedi, 35, greps efter att ha rest till Aminis hemstad Saqqez i Irans västliga, kurdiska delar för att rapportera om protesterna där.
Den reformistiska tidningen Sazandegi rapporterade i slutet av oktober att fler än 20 journalister sitter frihetsberövade i Iran för att ha rapporterat om Aminis död eller de efterföljande protesterna.
Organisationen Reportrar utan gränser (RSF) kallar Iran för världens tredje största fängelse för journalister. Enbart i Kina och Myanmar sitter fler journalister fängslade.
Fakta: Protesterna i Iran
Den största protestvågen som skakat Iran på flera år startade med 22-åriga Mahsa Zhina Aminis död.
Amini, en kurdisk kvinna från nordvästra Iran, greps av moralpolis i Teheran den 13 september för att hon inte ansågs bära sin huvudsjal på korrekt vis.
Amini fördes till sjukhus efter att ha segnat ner och fått vad polisen hävdar var en hjärtattack – något som bestrids av 22-åringens familj, som hävdar att hon utsatts för kraftigt våld mot huvudet. Den 16 september avled Amini på sjukhus efter att ha legat i koma.
Vid Aminis begravning i hemorten utbröt spontana protester, som därefter utvecklades till en demonstration där kvinnor tog av sig huvudduken och skanderade slagord. Protesterna spred sig snabbt över landet, till de flesta av Irans 31 provinser. Vid många tillfällen har demonstrationerna slagits ned med brutalt våld från regimens säkerhetsstyrkor.
