Jobbet tros korta livet för tusentals

Årligen omkommer mellan 30 och 50 personer i olyckor på jobbet. Men vad som inte får samma uppmärksamhet är de tusentals förtida dödsfallen varje år, kopplade till sådant som arbetstagare exponerats för i yrkeslivet.

Men vilka är riskfaktorerna och hur kan de förebyggas? Arbetsmiljöverket har låtit göra en kunskapsöversikt, med de senaste forskningsrönen på området. Översikten baseras på myndighetens rapport på samma tema från 2019.

Då uppskattades drygt 3 000 dödsfall per år som arbetsrelaterade. Det handlar företrädesvis om personer som avlidit när de nått pensionsålder, men som i sitt yrkesliv utsatts för riskfaktorer som stress, skiftarbete, motoravgaser, damm eller asbest och blivit sjuka.

Till grund för beräkningarna av antal arbetsrelaterade dödsfall finns till viss del försäkringsärenden men framför allt forskningsrön om överrisker vid olika exponeringar.

Beräkningen ligger kvar i den nya rapporten. Det innebär att stress – eller hög arbetsbelastning utan möjlighet att påverka hur arbetet ska göras – kvarstår som den enskilt största riskfaktorn för en förkortad livslängd, främst på grund av hjärt-kärlsjukdom.

I rapporten refereras också nya studier som belyser sambandet mellan stress och självmord. Båda studierna pekar på att individens kontroll över hur arbetsuppgifterna utförs kan vara en viktig faktor för att förebygga risk för självmord och självmordsförsök.

Det förutsätter att det finns kunskap. Ska stress kunna förebyggas effektivt måste arbetsgivarna säkra att alla i organisationen har kunskap om riskerna, enligt rapportförfattaren Bengt Järvholm, senior professor i yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet.

Han anser också att en god arbetsmiljö överlag borde vägas in vid upphandlingar.

– Money talks. Min erfarenhet är att företag som har en god arbetsmiljö sköter andra saker på ett bra sätt. Jag tycker till exempel att när staten upphandlar stora infrastrukturprojekt borde den väga in arbetsmiljöriskerna och hur de hanteras, säger han.

I rapporten belyses också kopplingen mellan mobbning på arbetet – kränkande behandling – och självmord. Relativt nya nordiska studier tyder på att det finns ett samband, det vill säga att risken för självmord är högre bland dem som behandlats illa av chefer eller kolleger.

Enligt Bengt Järvholm indikerar studierna att självmord som en följd av kränkande behandling på jobbet kan vara lika vanligt förekommande som dödsolyckor på jobbet. Det skulle innebära att 30–50 självmord per år kan kopplas till mobbning på arbetet. Totalt sett tar årligen 1 200–1 300 personer sitt liv.

– Uppskattningen är fortfarande osäker, men kränkande behandling är uppenbart ett arbetsmiljöproblem. Livet kan bli kaotiskt för dem som drabbas, säger Bengt Järvholm.