Jobbskatteavdraget ska granskas

I år beräknas det så kallade jobbskatteavdraget uppgå till 142 miljarder kronor. Nu ska Riksrevisionen granska om regeringen har varit effektiv i sin beräkning och redovisning av effekterna av andra skatteförändringar som eventuellt kan motverka syftet med avdraget.

Ekonomi • Publicerad 15 juni 2022

Helena Lindberg är riksrevisor. Arkivbild.Foto: Ned Alley/NTB/TT

"Jobbskatteavdraget reducerar statens inkomster med stora belopp varje år. Om andra finanspolitiska åtgärder motverkar jobbskatteavdragets positiva effekter på sysselsättningen behöver riksdagen få tillförlitlig information för att kunna väga olika mål mot varandra", säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.

Avdraget infördes 2007 för att göra det mer lönsamt att arbeta och för att öka sysselsättningen. Riksrevisionen har tidigare granskat effekter fram till 2010. Nu ska fokus ligga på tiden efter 2010.

Annons

Under den perioden har bland annat skatten sänkts för personer som inte arbetar, skattereduktioner har införts och värnskatten har slopats.

Samtidigt, skriver Riksrevisionen, har inkomstskillnaderna mellan arbetande och personer som får a-kassa, försörjningsstöd eller studiemedel vuxit. Det bedöms kunna påverka inkomstbeskattningens effekter på sysselsättning och inkomstfördelning.

Granskningen ska publiceras i mars nästa år.

TT

Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.

Annons