Kemikalier i regnvattnet en hälsorisk
En forskargrupp vid institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi har jämfört halterna av fyra perfluorerade alkylsyror i naturen med de gränsvärden som satts för hur mycket som är säkert att få i sig. Mängderna i regnvattnet överskrider gränsvärdena för dricksvatten i större delen av världen.
Halterna är av naturliga skäl högst där det bor människor, det är där man använder kemikalier och släpper ut dem. Men PFAS finns precis överallt.
– Snön i Antarktis har högre halter PFAS än vad man satt för dricksvatten i USA, säger professor Ian Cousins som lett studien som publicerats i Environmental Science and Technology.
Gränsvärden sänkts
PFAS har använts sedan 1950-talet och halterna i naturen har varit samma de senaste 20–30 åren. Gränsvärdena har sänkts kraftigt i takt med att man lärt sig mer om hur exponering för PFAS påverkar oss.
– Det är först nu man lärt sig mer om toxiciteten och på grund av det sänkt säkerhetsnivåerna. Men vi har varit exponerade under hela tiden.
Ian Cousins har sett över tid hur gränsvärdena sänkts och närmat sig halterna som finns i regnvattnet.
– Nu är gränsvärdena faktiskt under halterna som finns i miljön. Det har blivit omöjligt att komma ned till gränsvärdena
Kemikalier med samlingsnamnet PFAS finns överallt i vår vardag, till exempel i stekpannor, matförpackningar, allväderskläder och smink.
Sämre immunförsvar
De kallas ofta evighetskemikalier eftersom de inte bryts ned i naturen. De lagras också i kroppen hos både djur och människor. Allt mer forskning pekar på att även låga nivåer av PFAS är skadliga för oss.
– Det man baserar gränsvärdena på är att man får sämre immunförsvar av att exponeras. Man har sämre förmåga att bilda antikroppar, säger Ian Cousins.
Samtidigt är det svårt att bevisa effekterna av PFAS, tillägger han.
– Det finns ju ingen kontrollbefolkning eftersom alla har exponerats. Alla kanske har fått sämre immunförsvar.
Forskarna bakom studien vill se att användningen av PFAS snabbt fasas ut och utsläppen kraftigt begränsas.
– Vi måste lära oss av det här och inte släppa ut persistenta ämnen – och det finns många sådana kemikalier. Om man släpper ut ämnen som aldrig bryts ned blir det höga halter i miljön. Kommer man sedan på att det är problem med dem är det väldigt svårt att rena vattnet och jorden och få bort dem.
Fakta: PFAS
PFAS, som står för per- och polyfluorerade alkylsyror, började framställas i större skala på 1950-talet. Det finns ungefär 4 700 olika PFAS-ämnen.
PFAS-molekylerna har särskilda ytegenskaper vilket utnyttjas bland annat för att göra hållbara bubblor i brandskum, bra glid i skidvalla och vattenavstötande impregnering för textilier, samt i matförpackningar och stekpannor.
I Sverige får vi i oss låga halter PFAS framför allt via maten, exempelvis via fisk från förorenade sjöar, samt från inomhusluft eftersom ämnena sprids från prylar och material i våra hem.
Genom användning av produkter eller varor som behandlats med PFAS kan ämnet även tas upp via huden.
Människor har också utsatts för högre halter i områden där dricksvattnet har förorenats med PFAS, till exempel från brandövningsplatser.
PFAS kan också överföras till foster via moderkakan, och till spädbarn via modersmjölk.
Källa: Kemikalieinspektionen och Karolinska institutet.
