Nordisk oro kring industristrategi

Den nya industristrategin är en mix av löften om nya förslag, uppmaningar och andra åtgärder som alla syftar till att stärka den europeiska konkurrenskraften.

Bland annat utlovas en granskning av effekterna av utländska subventioner med ett efterföljande förslag under nästa år – något som inte minst efterlysts av dem som pekat finger åt Kinas statsstöttade industribjässar.

Kommissionen vill också skapa fler "industriallianser" i stil med den batteriallians som Sverige ingår i för att främja tillverkningen av battericelltillverkning. I strategin talas exempelvis om allianser för ren vätgas, industrimoln och råvaror.

– Vi finns här för att hjälpa industrin, utan att glömma någon, bedyrar EU:s inremarknadskommissionär Thierry Breton på en presskonferens i Bryssel.

Strategins löfte om mer "ändamålsenliga" konkurrensregler genom en översyn av de nuvarande reglerna har dock skapat oro hos flera av EU:s mindre medlemsländer, inklusive Sverige. Rädslan är stor för att Breton och hans kollegor ska bry sig mer om vad franska och tyska storföretag tänker och vill för att kunna konkurrera på världsmarknaden.

"Det är viktigt att en översyn av konkurrensreglerna, inklusive reglerna om statsstöd och styrning, baseras på fastslagna principer, bevis och ekonomisk forskning. Vi varnar för en överdrivet snabb process", skriver näringsminister Ibrahim Baylan (S) i ett gemensamt brev från vad som brukar kallas "den nya hansan": de nordiska och baltiska EU-länderna, Nederländerna, Tjeckien och Irland.

EU-parlamentsledamoten Fredrick Federley (C) går ännu längre och kallar strategin för "tandlös och protektionistisk".

"Konkurrenskraft måste bygga på sunda marknadsekonomiska principer. EU ska inte konkurrera med Kina genom att bli lite mer som Kina", skriver Federley i ett uttalande, där han ändå ger tummen upp för småföretagarstrategin, som bland består av åtgärder för att minska byråkrati och skynda på betalningar.