Ny sänkning av EU-prognos

I EU som helhet tros på en tillväxt i år på 2,7 procent, följt av 1,5 procent nästa år. För 2023 innebär det en rejäl sänkning: 0,8 procentenheter lägre än vad EU-kommissionen siade om i sin vårprognos i maj.

För euroländerna är siffrorna ungefär likadana: 2,6 procents tillväxt 2022 och 1,4 procent 2023.

– Vår tillväxtprognos har skrivits ner rejält för år 2023, konstaterar ekonomikommissionären Paolo Gentiloni på en presskonferens i Bryssel.

Boven i dramat: givetvis det fortsatta ryska krigandet i Ukraina och konsekvenserna av det.

– Rysslands oprovocerade invasion i Ukraina fortsätter att skicka chockvågor genom den globala ekonomin. Riskerna är kopplade till hur kriget utvecklas, säger Gentiloni.

Samtidigt fortsätter inflationen att stiga. I år till hela 8,3 procent i hela EU, och 7,6 procent i euroländerna. För nästa år väntas en inflation på 4,6 procent i hela EU och 4,0 i eurozonen.

Framför allt är det energi- och livsmedelspriserna som rusat iväg. Allra värst är läget i Östeuropa, inte minst i Baltikum där EU-kommissionen förutspår 17 procents inflation i Estland och Litauen i år och 15,5 procent i Lettland.

Ännu tuffare kan det bli om gasleveranserna från Ryssland stängs av helt.

– Den risken har nu blivit mer trolig, snarare än att bara vara ett hypotetiskt scenario. En storm är möjlig, men vi är inte där än, säger Gentiloni.

För Sverige tros på en tillväxt på 1,3 procent i år och futtiga 0,8 procent nästa år. Inflationen väntas ligga på 6,6 procent år 2022 och 3,6 procent år 2023.