Oväntat liv i Östersjöns döda bottnar

Stora delar av Östersjöns bottnar består av en stinkande, svart och syrefri smet där bara bakterier klarar av att leva. Det är i alla fall den vanliga bilden av de syrefria bottenområden som sammanlagt täcker en yta större än Danmark. Men nu har en grupp svenska forskare upptäckt att det även finns mer avancerade livsformer i den svarta sörjan, och de beskriver upptäckten som hoppingivande.

– Det betyder att om bottnarna syresätts igen någon gång i framtiden så finns det liv där som kan växa till och bli mat för andra, större arter, säger Elias Broman, forskare vid institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet till TT.

Livet som forskarna har upptäckt består av mikroskopiska rundmaskar, så kallade nematoder. Maskarna har utvecklat olika strategier för att klara sig i den syrefria miljön, som dessutom kan vara direkt giftig på grund av det svavelväte som bildas av de bakterier som trivs där.

– Vissa av de här rundmaskarna kan leva i symbios med andra bakterier, som tar bort det giftiga svavelvätet. Och så har de en speciell förmåga att tillgodogöra sig den lilla, lilla mängd syre som ändå kan finnas där, säger Elias Broman.

Till att börja med såg forskargruppen bara indirekta spår efter rundmaskarna, i form av arvsmassa i sedimenten. Det skulle i och för sig kunna vara rester av döda maskar. Men forskarna hittade även en typ av arvsmassa som bryts ned efter bara några minuter, så kallat mRNA – vilket är ett så gott som bergsäkert tecken på liv.

Därefter undersöktes sedimentproverna med mikroskop, av en specialist på rundmaskar vid Naturhistoriska museet i Stockholm.

– Han kunde identifiera arterna och såg att vi hade prickat rätt med vår mRNA-data, säger Elias Broman.

Mikroskopiundersökningen avslöjade att det fanns hannar, honor och unga rundmaskar i sedimenten, vilket tolkas som att de lever ungefär som vanligt och även fortplantar sig i den svåra miljön. Trots att tillvaron kan tyckas eländig finns det åtminstone två klara fördelar för rundmaskarna som lever i de syrefria bottnarna, förklarar Elias Broman. Dels finns det nästan obegränsat med mat i form av bakterier, dels slipper de akta sig för fiender.

Forskargruppen upptäckte även levande ägg från hinnkräftor och hjuldjur, olika typer av djurplankton, i bottenproverna.

– Sådana plankton lägger ägg högre upp i vattnet, som sjunker ned. De vet ju inte att botten är död under dem. Men äggen kan klara sig i flera år och kläckas ut om botten skulle bli syresatt i framtiden, säger Elias Broman.

Då skulle även rundmaskarna sätta fart, tillägger han. De har en kort generationstid och kan föröka sig snabbt om förhållandena blir bättre. Eftersom de äter bakterier skulle de kunna bidra till att göra förhållandena bättre för andra arter – och sedan fungera som föda för dem.

– Så det är ett positivt fynd det här. Och jag tycker att det är häftigt att de lyckas överleva i en så extrem miljö, säger Elias Broman.

Forskarnas studie publiceras i tidskriften Nature.