Paludan misstänks för hets mot folkgrupp
Den 16 april i fjol höll den högerextreme provokatören och politikern en sammankomst vid rastplatsen Skånegården i Malmö, och brände då ett exemplar av koranen. Sammankomsten föranledde de upplopp som timmarna därefter bröt ut i staden.
Förundersökningen, som enligt tidningen inleddes i veckan, gäller hets mot folkgrupp, förolämpning och förgripelse mot tjänsteman. Den misstänkte är Rasmus Paludan.
– Det finns ingen ytterligare misstänkt i nuläget, säger kammaråklagare Adrien Combier-Hogg till Kvällsposten.
Att utredningen inte kommit i gång förrän nu, nästan ett år senare, handlar enligt Combier-Hogg om "utredningstekniska skäl", inte om att Paludans aktioner fått ny uppmärksamhet i samband med Natoprocessen.
Däremot har det försämrade säkerhetsläget inneburit problem med att få till förhör.
– Framförallt med allt det kring Natoprocessen så finns det en förhöjd hotbild, enligt Adrien Combier-Hogg.
Sedan Rasmus Paludan bränt ytterligare en koran, i Stockholm i januari, har polisen nekat minst två koranbränningar med hänvisning till "en förändrad hotbild".
Rasmus Paludan själv nekar till alla brottsanklagelser.
Fakta: Påskupploppen
Upploppen i flera städer i Sverige våren 2022 startade sedan Rasmus Paludan, partiledare för det danska högerextrema partiet Stram kurs, under sin "valturné" i Sverige brände kopior av koranen.
Under påskhelgen besökte han – eller planerade att besöka – Linköping, Norrköping, Örebro, Landskrona, Malmö och Stockholmsförorten Rinkeby, något som följdes av våldsamma upplopp med skadegörelse och våld främst riktat mot polisen.
Efter upploppen rapporterades över 300 olycksfall och tillbud i polisens system. Av dem betraktas över hälften som allvarliga eller mycket allvarliga i arbetsmiljöhänseende.
Flera personer har redan dömts eller åtalats för inblandning i upploppen och fortfarande pågår utredningar kring tiotals personer på flera orter.
