Pandemipressad Biden "måste hantera Iran"
När Joe Biden svärs in som USA:s president nummer 46 i ordningen står han inför en enorm utmaning på hemmaplan. USA är djupt splittrat mellan meningsmotståndare men också svårt sargat av coronapandemin, som har lämnat död och ekonomisk kris i sina spår.
– Han står inför den största utmaningen vad gäller nationell återhämtning sedan Franklin Roosevelt, säger Aaron David Miller, tidigare Mellanösternförhandlare för flera amerikanska regeringar och nu knuten till tankesmedjan Carnegie Endowment for International Peace, till TT.
– Biden måste välja sina frågor noggrant. Hans presidentskap kommer inte att stå och falla med vad han gör utomlands, eftersom det inte finns en enda utrikespolitisk fråga som är ett större hot mot USA:s framtid än den kris vi befinner oss i på hemmaplan.
Ont om tid
När det gäller Bidens utrikespolitik spår Miller att den – åtminstone inledningsvis – kommer att kretsa kring försök att lappa ihop relationerna med USA:s allierade, samt frågor som rör klimat och pandemier samt Kina. Det lämnar begränsat utrymme för honom att ägna sig åt Mellanöstern.
– Men det finns en sak han måste ta tag i där och det är Iran. Det är det enda som hotar USA:s säkerhet och välstånd, på grund av risken för ett amerikanskt-iranskt-krig eller ett israeliskt-iranskt krig, säger Miller till TT.
Relationerna mellan Washington DC och Teheran har försämrats kraftigt sedan president Donald Trump 2018 beslutade att dra USA ur kärnenergiavtalet och återinföra tuffa sanktioner mot Iran. Biden har sagt att han vill slå in på en mer diplomatisk väg och återgå till någon form av kärnenergiavtal.
Miller konstaterar att det kommer att bli en utmaning. Irans presidentval 2021, Teherans krav på amerikansk kompensation och saker som inte omfattas av det ursprungliga avtalet – som Irans långdistansrobotar och regionala ambitioner – kommer sannolikt att innebära hinder på vägen, tror han.
– Det är möjligt att återgå till ett avtal, men det kommer att bli mycket svårt. Men just nu är det inte kärnenergifrågan som oroar mig mest, utan situationen på marken.
Risk för upptrappning
Spänningarna har trappats upp efter mordet på den iranske kärnfysikern Mohsen Fakhrizadeh nyligen, som Iran har beskyllt Israel för att ligga bakom. Vilken utgångspunkt som Joe Biden kommer att ha efter det amerikanska maktskiftet den 20 januari hänger nu mycket på hur iranierna väljer att svara.
– Mordet kan lätt leda till upptrappning. Om Iran attackerar och dödar amerikanska soldater så är det möjligt att Trump kommer att svara med en attack mot iranskt territorium, säger Miller.
– Delvis för sitt eftermäle men också för att försöka bakbinda Biden från diplomati med Iran. En attack är inte trolig, men möjlig.
Fakta: Iranavtalet och sanktioner
Kärnenergiavtalet JCPOA undertecknades 2015 av Iran och av vad som kallas "P5+1" – de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd (Frankrike, Kina, Storbritannien, Ryssland och USA) samt Tyskland.
Avtalet syftade till att förhindra att Iran utvecklar kärnvapen – efter decennier av global rädsla för detta.
I utbyte skulle internationella sanktioner mot Iran hävas. JCPOA gav bland annat insyn i Irans atomenergiprogram samtidigt som detta bantades kraftigt.
2018 lämnade dock USA:s president Donald Trump avtalet och därefter har det knakat rejält i fogarna. USA har återinfört tuffa sanktioner mot landet, vilket påverkar andra länders möjligheter att handla med Iran. Teheran har bland annat meddelat att man inte längre följer avtalets begränsningar om hur stort antal centrifuger för urananrikning som får användas.
