Patienter missar rätt till ny bedömning

– För mig var det ett sätt att utforska alla möjligheter. Att vara säker på att det inte fanns andra alternativ som jag missade, säger Siri Kaustsky.

Hon var strax över 20 år, pluggade på högskolan och hade just flyttat hemifrån. Efter att ha haft en konstig, obehaglig värk i magen och ett illamående som inte gav med sig gick hon till läkaren. Efter remiss till onkolog fick hon beskedet – cancer i bukspottskörteln som spritt sig till levern.

– Det var traumatiskt, jag skulle ju precis börja livet och så ställdes allt om.

Hennes läkare konstaterade att det var cytostatikabehandling som gällde. Genom sin far hade Siri Kautsky fått veta att det finns möjlighet att få en second opinion. Som en person som är van att fatta välgrundade beslut kändes det självklart för henne att låta ytterligare en läkare ta ställning till vad som var den bästa behandlingen.

– Jag ville vara säker på att det till exempel inte var bättre att operera, säger hon.

Ralf Segersvärd är kirurg och verksamhetsutvecklare på Regionalt Cancercentrum, RCC, Stockholm-Gotland. Han tycker att det är problematisk att kunskapen om ny medicinsk bedömning – second opinion – är låg.

– Det är tufft att få ett besked om en allvarlig sjukdom särskilt i de fall vården inte kan erbjuda en botande behandling. Då kan det vara en trygghet att veta att man faktiskt har uttömt alla möjligheter och att det här är rätt för mig, säger Ralf Segersvärd.

Han har efter många år som kirurg inom pankreascancer både haft erfarenhet av att patienter velat att en annan läkare gör en ny bedömning och av att själv ha agerat det där andra ögat.

Men det är få, både bland patienter och de som jobbar inom vården, som vet att den här möjligheten finns. Siffror visar att det bara är runt 10 procent av patienterna som uppger att de fått information om det. En följd är att det är ovanligt att patienter begär en ny medicinsk bedömning. Olika studier har visat att mellan 7 och 35 procent av patienterna med cancer ber om en sådan.

För Siri Kautsky var det just känslan av att vara säker på att hon undersökt allt som fick henne att be som en second opinion.

– Jag fick samma svar där. Men det var en oerhörd lättnad att kunna känna sig säker på att det var rätt, säger hon.

I majoriteten av fallen blir den andra bedömningen densamma som den första. Ibland kan den ändras något, gällande exempelvis dos eller kombination av läkemedel. Det fick Siri Kautsky uppleva när hon bad om en ny medicinsk bedömning ytterligare en gång. Det var senare i behandlingen, när hon haft cancern i flera år. Då kom den andra läkaren fram till att dosen av cellgifter kunde sänkas.

Ralf Segersvärd arbetar också för att det ska vara enklare för patienter att få en ny bedömning.

– Det kan kännas jobbigt att be den läkare som ansvarar för din behandling att skicka frågan till en annan läkare. Som patient kan man uppleva att det känns fräckt och att man stöter sig med sin läkare och skapar en dålig relation. Det är trots allt den som ska fortsätta att ansvara för behandlingen, säger han.

RCC driver nu ett projekt för att patienterna ska kunna begära en ny medicinsk behandling digitalt utan att oroa sig för att skapa en dålig relation med läkaren. En tanke är att koppla det till 1177 som både patienter och sjukvården har tillgång till. Men att införa nya digitala lösningar inom sjukvården är lite av ett domedagsprojekt –trots ett lyckat pilotprojekt finns rader av hinder där olika journalsystem bara är ett.

Men Ralf Segersvärd är optimistisk och säger att det sakta går framåt. Han ser dessutom ytterligare en anledning till att öka kännedomen om rätten till ny medicinsk bedömning:

– Om man är svårt sjuk och beskedet är att det inte finns något som botar så griper många efter halmstrån. Vi vet att patienter vänder sig utomlands och betalar själva för dyr behandling som inte har någon bevisad effekt. Att få ytterligare en läkare att ge sin syn tror jag kan göra det lättare att acceptera situationen och att vi i Sverige inte undanhåller patienterna något.