Annons
Nyheter

Påven i storbråk – jämförde ledare med Hitler

En ovanlig diplomatisk dispyt har bubblat upp mellan katolska kyrkan och Nicaragua, ett land där majoriteten av befolkningen identifierar sig som katoliker.
Nu har det centralamerikanska landet satt sina diplomatiska relationer med Vatikanen på paus.
Nicaragua • Publicerad 13 mars 2023
En nunna i Nicaraguas huvudstad Managua tar en bild på ett porträtt av den tidigare påven Johannes Paulus i en katedral 2015.
En nunna i Nicaraguas huvudstad Managua tar en bild på ett porträtt av den tidigare påven Johannes Paulus i en katedral 2015.Foto: Esteban Felix/AP/TT

Utspelet från president Daniel Ortegas regering kommer sedan påve Franciskus nyligen liknat Nicaragua med Nazityskland. I en intervju med den argentinska nyhetssajten Infobae jämförde påven landet med en "kommunistisk eller hitleriansk diktatur" och kallade den auktoritäre nicaraguanske presidenten Daniel Ortega "obalanserad".

Några dagar tidigare hade Ortegas regering stängt ned två universitet med koppling till den romersk-katolska kyrkan.

Annons

President Daniel Ortega, en tidigare gerillaledare som länge haft ett spänt förhållande med katolska kyrkan, gick i fjol över till att handgripligen tysta kyrkliga röster. I augusti 2022 frihetsberövades en rad präster anklagade för att underminera regeringen. En av dem, den regimkritiske biskopen Rolando Álvarez, dömdes i februari till 26 års fängelse – något som har fördömts med emfas från Vatikanens håll.

De senaste åren har rättsstaten undan för undan urholkats i Nicaragua, som i dag är ett av de minst demokratiska länderna i Latinamerika.

2018 slog president Ortegas sandiniststyre ned hårt mot stora regimkritiska protester som rasade i landet. Fler än 350 människor dödades, hundratals fängslades och över 100 000 drevs i exil. Sedan dess har FN och en rad västerländska regeringar anklagat Ortega – som i fjol svors in för en fjärde presidentperiod – för att med järnhand krossa och förtrycka alla former av opposition i landet.

Fakta: Nicaragua

Nicaragua, till ytan Centralamerikas största stat, har 6,7 miljoner invånare och är ett av de fattigaste länderna på västra halvklotet.

Sandinisterna, en beväpnad motståndsrörelse med rötter i 1960-talet, tog 1979 makten genom en revolution och störtade diktatorsfamiljen Somoza, som då hade styrt landet i över 40 år. Därefter följde ett årtionde av inbördeskrig mellan den marxistiska sandiniströrelsen och USA-stödda rebeller.

Sandinistpartiet FSLN, redan då med Daniel Ortega i spetsen, vann valet 1984. De förlorade oväntat makten 1990 och satt i opposition fram till 2007, då Ortega åter blev president.

Makten i landet har sedan dess successivt koncentrats till presidenten. I spåren av regimkritiska massprotester under våren 2018 förvärrades förtrycket avsevärt. Flertalet av landets statliga institutioner kontrolleras av Ortega, tusentals ideella organisationer har förbjudits och stiftelser och universitet har tvingats stänga. Yttrande- och tryckfrihet existerar i praktiken inte.

2021 vann Ortega sitt fjärde presidentval i rad. Vid det laget var all seriös opposition i praktiken utestängd från att delta. Med hjälp av en nyantagen säkerhetslag greps alla ledande oppositionsföreträdare och dömdes till långa fängelsestraff efter rättegångar som dömts ut av FN.

I februari 2023 frigavs oväntat 222 fängslade dissidenter. Samtliga stämplades som "förrädare" och fråntogs enligt regimen sina nicaraguanska medborgarskap.

Källa: Landguiden/UI

TT
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons