SEB backar på börsen trots vinstskräll

Rapporten från SEB visade ett betydligt starkare resultat än väntat för årets andra kvartal.

Precis som andra nordiska banker – norska DNB, finländska Nordea och den svenska bolånebjässen Swedbank – är det räntenettot som drar iväg uppåt. Bakom detta ligger högre marginaler på bankens inlåning, medan bankens bolånemarginaler pressas nedåt när ränteläget lyfter i ekonomin.

– Nu stiger räntorna kraftigt på bolån. Men marginalerna kollapsar. Det vill säga SEB tar inget extra för att förse dig med ett bolån på 4,35 procent i dag. Det är ungefär vad det kostar oss, säger vd Johan Torgeby till TT.

Räntorna på inlåningen tar längre tid att anpassa, enligt Torgeby.

– Först ska centralbanken höja, sedan ska vi ändra priset på den inlåningen i en hård konkurrens på marknaden. Sedan ska våra kunder få råd av oss att flytta på sin inlåning, så att den passar just dem. Sedan hittar man efter ett år eller två en ny jämviktsnivå.

Han utesluter inte att miljarderna som väller in i banken just nu kan användas till högre utdelning – exempelvis i form av återköp av aktier.

– Om vinsten går upp går också aktiekapitalets belöning i form av utdelning upp. Har man då överskottskapital – vilket vi alltid har för att vi ska vara på den säkra sidan – kan man parera det med program för återköp av aktier på toppen. Det är det vi gör just nu, säger Torgeby.

Men det program för återköp av aktier som SEB har – på aktier för omkring 1,5 miljarder kronor per kvartal – justeras inte. Och man ska inte ta något för givet, enligt SEB-chefen.

Hälften av vinsten ska enligt bankens policy ska återinvesteras i verksamheten, resten ska gå till ägarna.

– Utdelningrna kan både gå upp och ned. Det får vi se i framtiden, säger Torgeby.

Han ser med hänvisning till bankens ekonomer två räntehöjningar till från Riksbanken som ett huvudscenario och räknar med "en mild recession" i Sverige i höst och kanske in i 2024.

– Det är vi helt och hållet anpassade till, säger han.

Konsekvensen blir enligt Torgeby troligen "någon typ av höjning av både bolåneräntor och inlåningsräntor".

– Sedan kommer marknaden och konkurrensen att diktera exakt var det hamnar, säger han.

När det gäller bostadsmarknaden är riskerna på nedåtsidan efter det att priserna under våren stabiliserat sig efter raset på 17 procent, enligt Torgeby.

– I och med att de här två sista räntehöjningarna också ska äta sig in i ekonomin så har vi bästa fall hittat en ny temporär nivå. I värsta fall finns det en risk att de (bostadspriserna) kan gå ner lite till, säger han.