Annons
Nyheter

SMHI:s varningar ska bli bättre och färgsatta

Ett rejält snöfall i södra Sverige kan få mycket större följder än samma nederbörd i landets norra delar. Och ett annat oväder kan få betydligt större konsekvenser under rusningstid än mitt i natten.
Nu uppdaterar SMHI sitt system för vädervarningar.
Väder • Publicerad 2 januari 2021
Några centimeter snö kan leda till helt olika konsekvenser beroende på var snön landar. Arkivbild.
Några centimeter snö kan leda till helt olika konsekvenser beroende på var snön landar. Arkivbild.Foto: Pontus Lundahl/TT

SMHI ska från i april 2021 fatta sina beslut om vädervarningar på ett nytt sätt. Tanken är att de ska baseras på de konsekvenser som vädret kan leda till, i stället för själva omfattningen på vädret.

Genom att SMHI samverkar med länsstyrelser i de aktuella områdena innan ett beslut om varning fattas ska varningarna bli mer relevanta och anpassade till regionala förhållanden.

Annons

– Aktörer behöver vidta åtgärder vid en viss konsekvensnivå. Det är det vi ska varna för och inte vädret, även om vädret är grunden till själva varningen, säger Fredrik Linde, chef för SMHI:s prognos- och varningstjänst.

Tidigare har en specifik typ av väder lett till en viss typ av varning, oavsett var i landet eller vid vilken tidpunkt det kommer.

– I dag har vi samma kriterier över hela landet vilket gör att vissa varningar i norr, till exempel för snö, kan bli ganska irrelevanta för där är finns en vana vid de förhållandena. Men i söder kanske man i stället behöver varningar vid ett tidigare tillfälle än vi har i dag, säger Fredrik Linde.

Snabbvariant

I systemet finns även en så kallad påskyndad process så att SMHI, om tiden är knapp, kan gå ut med en varning direkt precis som i dag. Då kan samverkan med de lokala aktörerna i stället ske senare.

SMHI kommer också i framtiden att ha huvudansvaret för att rätt varning går ut i rätt tid.

Det nya systemet innebär att SMHI kommer att behöva ändra sitt sätt att jobba, precis som andra organisationer inom krisberedskap ute i landet.

– På ett sätt kommer det att ta mer tid och energi. I stället för att ha koll på till exempel en nederbördsmängd för hela landet så måste vi nu ha flera olika nivåer där vi vet att vi ska ut och varna. På ett sätt kommer det att bli svårare, men vi kommer även att väva in andra aktörer i processen vilket gör att det blir ett gemensamt budskap från alla samtidigt, säger Fredrik Linde.

Mer lättbegripligt

För att vädervarningarna ska bli lättare att förstå, både för de som bor i området och för lokala aktörer, kommer de att se annorlunda ut från april. Kriterierna för varningsnivåerna, som i dag heter 1, 2 och 3, ändras. De nya nivåerna ska i stället symboliseras av färgerna gul, orange och röd, vilket kommer att synas både på SMHI:s hemsida och i den kommande versionen av myndighetens app.

Där ska alla kunna se ett ritat område där varningen gäller, hur stora störningar som väntas och vilka konsekvenser det kan få, om det till exempel finns risk för nedfallna träd, skador eller förseningar i kollektivtrafiken.

Fakta: Typer av varningar

Inte alla varningstyper kommer att beslutas efter att SMHI samverkat med lokala aktörer. Orsaken är bland annat att vissa varningsförlopp är för snabba.

Myndigheten har delat upp vilka varningstyper där samverkan bör ske, och vid vilka det inte behövs:

Beslutsprocess med integrerad samverkan:

Högt vattenstånd

Översvämning

Snöfall

Vind

Vind i kombination med snöfall

Regn

Plötslig ishalka och isbeläggning

Höga temperaturer (de högre nivåerna)

Beslutsprocess utan samverkan:

Medelvind till havs

Lågt vattenstånd

Nedisning till havs

Stark kyleffekt

Höga flöden

Skyfallsliknande regn

Åskoväder

SMHI understryker att justeringar av varningsnamnen kan komma fram till införandet av det nya varningssystemet i april 2021.

Källa: SMHI

TT
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons