Ljusning i industrin – men coronaeffekter kan komma

Inköpschefsindex (PMI) ses som en viktig konjunkturmätare för tillverkningsindustrin. Februarimätningen visar förbättringar på flera håll i Europa, när de slutliga siffrorna för månaden har publicerats. Men coronavirusutbrottet syns ännu inte i statistiken vilket kan innebära framtida besvikelser, enligt IHS Markit.

– Det finns en känsla av att de något mer positiva resultaten i februari kanske bara är en falsk gryning, säger Phil Smith, ekonom på IHS Markit, enligt Reuters.

Ett index på över 50 anses tyda på tillväxt. I eurozonen har industrin visat på tillbakagång i över ett års tid, det vill säga legat under 50. I februari stabiliseras utvecklingen, även om man ännu inte når tillväxt. PMI ökade till 49,2 i februari från 47,9 i januari, enligt IHS Markit.

I euroozonens största ekonomi Tyskland steg PMI till 48,0, en upprevidering från den preliminära siffran på 47,8 som publicerats tidigare. I januari låg PMI på 45,3. Men möjligheterna till störningar i leverenskedjorna till följd av coronavirusutbrottet gör att datan kan vara vilseledande, enligt IHS Markit.

PMI i Sverige steg till 53,2 i februari från 52,0 i januari, enligt Swedbank och inköpschefsorganisationen Silf. Främst var det längre leveranstider som bidrog till att dra upp index till den högsta nivån på 15 månader.

"Även om coronavirusets effekter på svensk industri ännu inte är synliga i PMI kan de stigande leveranstiderna vara en indikation på utbudsbegränsningar på grund av utebliven produktion inte minst från kinesiska leverantörer, något som på sikt kan äventyra den svenska industriproduktionen", säger Jörgen Kennemar, ansvarig för analysen av inköpschefsindex på Swedbank, i en kommentar.