Traditionen bruten när älgjakten byter dag

– Det är ganska traditionsbundet så jag tror att det flesta håller kvar vid första måndagen i september, säger Björn Sundgren, jaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet Norr.

Gun Fahlander väntar till helgen innan hon packar ryggsäcken för att vara redo tidigt första jaktdagen. Nykokt kaffe, smörgåsar och en bit rökt fläsk är ett måste i matsäcken. Likaså att ha pappren i ordning, jaktkort och vapenlicensen.

– Det är en pirrig kväll och natt när jag packar i ordning för att inte glömma något på morgonen. Fast jag jagat länge är första dagen speciell, säger Gun Fahlander som är ordförande Jägareförbundet Mitt Norrland.

Mellan klockan 4 och halv 5 går hon upp för att vara på plats i skogen i jämtländska Selet vid sextiden.

– Det är lite svårt att sova den natten. Jag tror inte att man behöver någon väckarklocka, säger hon.

Den tidigare starten av älgjakten är ett regeringsbeslut.

– En anledning är att det ska kunna skjutas fler älgar så att man når sina avskjutningsmål, säger SLU-forskaren Fredrik Widemo.

300 000 jägare smyger i höst ut med sina bössor bland tallar och granar för att skjuta någon av de omkring 80 000 älgar som är tillåtna att fälla.

Under jaktens första månad rapporteras älgobservationer in av jägarna och senare även de skjutna djurens slaktvikter.

En studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har med hjälp av bland annat jägarnas inrapportering visat en tydlig koppling mellan torrt och varmt vårväder och färre och lättare kalvar.

Motsatt förhållande ger positiv effekt. Under en kall och blöt vår frodas växtligheten och ger mer mat åt älgkor som producerar mjölk åt nyfödda kalvar – och åt kalvar som börjat äta själva. Väderförhållandena våren 2021 var gynnsamma för älgen.

– Älgstammen mäts vid älgjakten, så effekten av årets väder vet vi inte ännu, säger Fredrik Widemo vid institutionen för vilt, fisk och miljö på SLU.

– Tittar man på slaktvikterna och antalet älgar så har de gått upp efter katastrofåret 2018 då vet var extremt torrt och varmt, säger han.

Det är dock inte på samma nivå som för 20 år sedan. Antalet kalvar per ko har minskat i hela Sverige och kalvarna är lättare i framför allt södra delen av landet. Ett förändrat klimat med varmt och torrt väder i maj och juni när djuren behöver som mest näring ger negativ effekt, enligt Fredrik Widemo.

Samtidigt är målet med viltförvaltningen att Sverige ska ha färre älgar. Beståndet har medvetet skjutits ned för att minska viltskador på skog och grödor och trafikolyckor med älgar.

– De som velat minska stammen har haft draghjälp av att reproduktionen gått ned, förmodligen beroende på ett förändrat klimat, säger Fredrik Widemo.

Sämre reproduktion förlorar dock alla på. En älgstam med vitala avelsdjur som föder starka kalvar är bäst. Hellre få som är friska och starka än fler mindre och svagare djur, tycker jaktvårdskonsulent Björn Sundgren.

Där har jägare ett ansvar att lägga ned bössan när de har ett stort välmående djur framför sig. I stället ska de sikta och skjuta när de möter ett mindre djur med sämre gener att föra vidare.

TT: Med adrenalinpåslag, ett gevär i handen och en stor älg framför sig – hur många väljer att inte skjuta?

– De festa skjuter nog i de lägena de får. Jag tycker att diskussionerna kommer i gång mer och mer, men att gå från ord till handling tror jag att många har svårt för, säger Björn Sundgren.

Gun Fahlander uppger dock att hon skulle avstå att skjuta i den situationen.

– Ja, absolut. I vårt älgskötselområde har vi fredat älgtjurar som har horn med fler än åtta taggar. Efter bara några år har vi sett att det gett effekt, vi har fler stora tjurar. Att avstå från att skjuta har jag inte något bekymmer med, säger hon.