Vissa lider av virusångest – andra är obrydda

Ett helt nytt virus som i de allra flesta fall endast resulterar i milda symtom, men som i sällsynta fall också kan orsaka svår sjukdom och död, är på väg att etablera sig. Samtidigt utsätts människor för en massiv medierapportering.

Scenariot är inte nytt. En liknande situation uppstod under sars-epidemin 2003, men kanske främst under den senaste influensapandemin 2009.

Trots det är kunskaperna om hur människor reagerar på ett sådant "yttre hot" mycket begränsade.

– Det pågår forskning, men i dagsläget vet vi mycket lite, förutom att vi vet att människor reagerar väldigt olika vid risk för smitta, säger Ann-Sophie Lindqvist Bagge som forskar kring ett fenomen som forskarna kallar för hälsoångest vid Göteborgs universitet.

Hälsoångest definieras av forskarna som en person som tolkar kroppsliga signaler som allvarlig sjukdom.

– Den allmänna rädsla vi nu ser för coronaviruset är skild från den sjukdomsrädsla som man upplever vid hälsoångest, men det finns också gemensamma beröringspunkter, säger hon.

En parameter som kan påverka hur människor reagerar är kunskap om den nu aktuella smittan.

– Vi kan än så länge bara spekulera om hur massmediala hälsobudskap påverkar individers rädsla för sjukdom. En avgörande parameter kan vara kunskap, men huruvida en ökad kunskap har en lugnande effekt eller spär på rädslan, vet vi inte.

Dessutom, säger hon, är det viktigt hur medier och andra samhällsaktörer rapporterar och agerar.

– Det är viktigt att medierna är sansade och förmedlar korrekt information som baseras på vetenskap. Detta ansvar ligger också på politiker och experter. Det kan vara svårt för den enskilda individen att hålla sig sansad om ett annat budskap pumpas ut genom alla kanaler, säger Ann-Sophie Lindqvist Bagge.

Forskarna tror att dagens lättillgänglighet till sjukdomsinformation påverkar graden av oro hos individer med hälsoångest.

– Vi vet inte, men det kan vara så att de som har en tendens till hälsoångest i större utsträckning söker information som bekräftar denna oro. Det kan också vara så att om informationen är mer lättillgänglig, så bidrar detta till en större oro över den egna hälsan, säger Ann-Sophie Lindqvist Bagge.