Yoon försvarar kritiserad plan för försoning

Planen är helt avgörande för att landet ska knyta an till Japan, anför Yoon. Han säger att hans regering har försökt "respektera offrens hållning och samtidigt sökt vägar som går i linje med Sydkoreas och Japans gemensamma intressen och utveckling".

– Japan har förändrats, från en militaristisk angripare till en partner som delar universella värderingar med oss och som samarbetar med oss i säkerhet, ekonomi, vetenskap och teknologi, samt på en global dagordning, säger presidenten vid ett regeringssammanträde.

Han beskriver en god relation länderna emellan som avgörande för fred och välstånd i såväl närområdet som i världen i stort.

Offren i fråga är sydkoreaner som tvingades att arbeta under slavliknande förhållanden under den period då Japan koloniserade Korea (1910–45). Allt som allt var de omkring 780 000 till antalet.

Frågan har fortsatt att sjuda sedan dess, trots olika kompromisslösningar. Till följd av ett beslut i Sydkoreas högsta domstol år 2018, där domstolen gick på offrens linje i frågan om ytterligare japansk kompensation, har ländernas relation varit frostig. Japan lade bland annat exporthinder riktade mot Sydkorea.

Utvecklingen i omvärlden, och inte minst det gemensamma säkerhetsintresset i regionen, föranleder att relationen tinas upp.

Enligt den sydkoreanska planen ska offer och anhöriga som har vunnit rättstvister mot japanska företag kunna få ersättning genom en statlig fond. Den lär i sin tur huvudsakligen finansieras med pengar från sydkoreanska företag som har tjänat på ett avtal som Sydkorea ingick med Japan 1965, som i första hand byggde på bistånd och förmånliga lån.

Den historiska konflikten kan bara lösas med en ordentlig japansk ursäkt och ersättning direkt från företagen där tvångsarbetet skedde, som Mitsubishi och Posco, anser många offer och deras anhöriga.

– Jag är 95 år gammal och jag vet inte om jag kommer att dö i dag eller i morgon. Men aldrig i mitt liv har jag känt mig så upprörd, säger Yang Geum-Deok, som arbetade i en Mitsubishi-fabrik under andra världskriget, och som nu var med och demonstrerade i Seoul.

– Jag skulle inte ta emot de där smutsiga pengarna ens om jag dör av hunger.

Frågan skaver djupt i Sydkorea. Utöver tvångsarbetet tvingades mängder av koreanska kvinnor in i ett sexuellt slaveri åt den japanska krigsmakten.

– Det var japanerna som släpade oss till Japan. Så vem vänder vi oss till för att kräva en ursäkt? säger offret Kim Sung-Joo vid demonstrationen, där flera oppositionspolitiker också deltog.