Bio på schemat
I Ystad är verksamheten dock klenare, med endast 80 besök under år 2001. Ännu värre är det i Sjöbo, där en tidigare blomstrande verksamhet (1724 besök under år 2000) nu lagts ned. Film är vår mest spridda konstform. Att få besöka en biografföreställning under skoltid är därför lika viktig och självklar som att någon gång gå på teatern eller besöka ett museum. Filmen har också fördelen att den berör nästan alla skolämnen; språk, historia, samhällskunskap eller varför inte filosofi - om klassen till äventyrs skulle beredas tillfälle att se "Sofies värld", filmen baserad på Jostein Gaarders storsäljande roman. Dock finns det ett viktigare och mer grundläggande argument för att skolan ska arbeta mer med film och video bilder. Vi utsätts dagligen en mängd intryck som förmedlas via rörliga bilder. Kulturella, politiska och kommersiella budskap bombarderar oss genom film, video och TV. När bredband är var mans egendom och 3G nätet är etablerat blir internet och våra mobiltelefoner veritabla ymnighetshorn för filmer, trailers, musikvideo och nyheter - för att inte säga reklam. I dag påverkas vi som aldrig förr av dessa budskap och den som inte har haft tillfälle att lära sig att läsa och förstå den rörliga bildens språk får allt svårare att värja sig gentemot alla dessa intryck och riskerar att bli en passiv, okritisk mottagare. Förr i tiden - på 1900-talet - var överhetens lösning på problemet förbud och begränsningar. Sålunda höjde socialdemokraten Maj-Britt Theorin sin indignerade stämma och föreslog på fullt allvar 1980 förbud för parabolantenner. Detta var på statstelevisionens tid, men förslaget föll gudskelov på hälleberget - i Sverige ska kanske tilläggas. Antennerna är förbjuden i Iran och Nordkorea och var så under talibanregimen också i Afghanistan. Tanken att låta alla i skolan arbeta med den rörliga bilden språk vinner i dag mer och mer insteg. De unga som där fått arbeta med film, nyheter och reklam har också lättare att knäcka de rörliga bildernas koder. Därför fyller skolbio en viktig funktion, eftersom den inte minst arbetar med populärfilm ur den vanliga biografrepertoaren. Eleverna får då också lättare att förhålla sig kritisk gentemot till exempel reklamens, musikvideons eller den amerikanska ungdomsfilmens budskap. Skolbio är därför ovärderlig eftersom den hjälper ungdomen att skapa sig ett kritiskt förhållningssätt till vårt vanligaste medium, den rörliga bilden. Det är minst 661000 gånger bättre än att kritisera ungdomen för den film de ser på.
