Politisk vård

Enligt rapporten har effektiviteten i vården stigit kraftigt under de senaste tio åren. Vårdtiderna har sjunkit med en fjärdedel samtidigt som personalen har minskat med motsvarande andel. Under samma period har dessutom antalet kompletta akutsjukhus minskat från 90 till 60 stycken. Men enligt en rapport som Socialstyrelsen lade fram i början av mars finns det också stora skillnader mellan landstingen i tillgången på och tillämpningen av etablerade behandlingsmetoder. Till exempel är skillnaderna stora mellan olika delar av landet vad gäller kranskärlsingrepp, gråstarr och reumatism. Socialstyrelsen pekar också på de stora variationerna i väntetider mellan olika specialiteter. Längst väntetider har knä- och höftledsoperationer och utprovning av hörapparater. Samma undersökning kommer också fram till att allmänhetens största önskemål vad gäller vården är ökad tillgänglighet, att helt enkelt komma fram per telefon och att bli behandlad vid besök på vårdcentral. Enligt Roger Molin på Landstingsförbundet kan ingenting hindra utvecklingen. "Det finns ingen återvändo, vi måste få ut fler läkare i öppenvård", kommenterade han förbundets rapport till Dagens Nyheter i går. "Att tro att många vårdplatser handlar om kvalitet är att backa sig in i framtiden, säger han. Befolkningen blir allt äldre och den medicinska tekniken kan erbjuda mer behandling men då måste också verksamhetens struktur förändras. Idag kan man till och med göra höftledsoperationer i öppenvård", konstaterade Molin också. Det må så vara. Men samtidigt sätter hans rapport en undre gräns på storleken på ett akutsjukhus. Enligt denna ska akutsjukhus som har färre än 80 000 människor inom sitt upptagningsområde stängas. Det innebär att cirka 30 i hela landet är i farozonen, bland dem Trelleborgs och Ystads lasarett. Sjukvårdens kostnader har ökat 13 procent under de senaste tio åren. År 2002 var den 197 miljarder, motsvarande 8,4 procent av BNP. Men samtidigt ökar akutsjukvårdens kostnader lavinartat. Enligt Stockholms läns landstings revisorer ökade akutsjukhusens kostnader med 44 procent - endast under 1998 och 2002. Kostnaderna för läkare ökade samtidigt med hela 60 procent. Om utvecklingen in Stockholm inte skiljer sig radikalt från övriga landet finns det fog för att undra om det kan bli pengar över till satsningen på vårdcentraler och annan "nära" vård. Utvecklingen i Region Skåne visar att ekvationen god och effektiv vård, nöjda vårdtagare och rimliga kostnader är svårlöst, ja näst intill omöjlig. Rapporten från Landstingsförbundet förmår inte ändra på det. I stället belyser den tydligt vårdkrisens politiska dimension: För att få effektiv vård måste en del sjukhus sannolikt läggas ner och vårdapparaten organiseras om - men inte i mitt valdistrikt. Det är fortfarande sanning i landstingshuset i Stockholm och i Skånehuset i Kristianstad. Liksom i kommunhusen i Simrishamn och i Ystad. Fortsättning följer. Var så säkra.