Religiösa friskolor behövs
Frilansskribenten Pernilla Ståhl skrev en kritisk gästkrönika på sidan 2 om friskolor med religiösa förtecken den 29 december förra året. Innehållet i texten bemöts här på YA debatt av Bengt Ståhl, civilekonom i Ystad och Mats Hansén, rektor vid Livets Ords kristna gymnasium i Uppsala. Pernilla Ståhl svarar i anslutning till artiklarna.
YA:s gästkrönikör Pernilla Ståhl (vi är inte släkt), vill i sin krönika den 29 december förbjuda friskolor som bygger på kristna värderingar. Artikeln sammanfaller med organisationen "Humanisternas" kampanj, som med sina 1 960 medlemmar arbetar för en totalateistisk stat. Där kräver man stopp för alla biblar på våra hotellrum, vill förmå folk att lämna Svenska kyrkan och till och med vilja ta ifrån de som tror på Gud deras rösträtt. För hur ska man annars förstå deras ordförande, Christer Sturmark, som i DN yttrar: "- Vad jag vänder mig emot är att religionen har en plats i samhällsbygget och får påverka lagar och regler, moral och människors vardag."
Folkhushållningsministern Morgan Johansson (s), också "humanist", oroar sig över att människors Gudstro påverkar deras syn på samhället. I SvD noterar han kristendomens mycket snabba tillväxt världen över och att det främst är de katolska och evangelikala kyrkorna med sin traditionella bibelsyn, som växer. Detta till skillnad från Svenska kyrkan som, uppvisar en exempellös följsamhet mot de oblyga socialdemokratiska strävandena i att avkristna Sverige. "Den svenska kyrkan är så urvattnad, att ingen bryr sig om den längre. " (Humanist-Info nr 2)
I praktiskt taget varje demokratiskt styrt land finns det både ett offentligt och ett privat skolsystem. Bara i socialistiska och fascistiska länder har staten kunnat skaffa sig monopol på utbildningen. Det är betecknande för Sverige att den debatt som nu tagit fart, alls äger rum.
Med påhittade anklagelser om brist på allsidighet, vill Pernilla Ståhl förbjuda andra än sekulära friskolor. Detta till trots att alla skolor måste följa en fastställd läroplan, ha behöriga lärare och så vidare, samt att Skolverket punktmarkerat de kristna friskolorna under flera år bara för att finna dem, med något undantag, vara exemplariska skolor.
Friskolornas snabba framväxt i Sverige beror naturligtvis först och främst på det utbredda missnöjet med den socialdemokratiska skolan, och i att man sätter kunskapsinlärningen först. Att friskolorna genomgående lyckas bättre än den kommunala skolan vet i dag hela det svenska folket.
Framväxten av friskolor med kristen värdegrund har även andra orsaker och handlar dessa om både frånvaron av kristna värderingar och om på vilket sätt en allt mer sekulär skola hanterar olika livsstilsfrågor.
Den pluralism vi tänker oss som rättesnöre för en skola i ett mångkulturellt samhälle, vill nu Pernilla Ståhl ersätta med en "sekulär" skola. Vad hon emellertid underlåter att tala om är att hennes sekulära ideologi också är en religion, och dess anhängare religiösa.
Vår svenska nationalencyklopedi darrar inte på manschetten när den benämner dessa icke-religiösa och antireligiösa samhällsideologier för de nya socialreligionerna. Dessa kan helt enkelt anses tillfredsställa samma mänskliga behov som de traditionella religionerna och använder de dessutom ofta ett religiöst färgat språk. Den "sekulära" staten är med andra ord en ren myt.
Våra lagar garanterar sina medborgare rätten att "offentligt eller enskilt utöva sin religion genom gudstjänst, undervisning, sedvänjor och ritualer". Eftersom religionsfriheten även gäller den offentliga skolan är Humanisternas kampanj för att sekularisera skolan ingenting annat än en uppmaning att begå brott!
Trots detta ifrågasätts, förlöjligas och mobbas kristna och muslimska elever dagligen. Smärtgränsen kan variera men då den har passerats, har avståndet mellan de värderingar och den livsstil skolan lär ut och elevens egna värderingar blivit så stort, att ett byte av skola är nödvändigt!
Tack gode Gud för friskolorna!
Bengt Ståhl
civilekonom, Ystad
