Sverige kan bli ett matland

För att behålla och utveckla dessa företag måste dock papperskrånglet minska och kontrollsystemen samt avgifterna anpassas efter de mindre aktörerna. Så har man gjort i andra europeiska länder; det finns ett utrymme i EU:s lagstiftning att behandla livsmedelsproducenter efter sin storlek och förmåga – utan att för den skull tumma på kvalitetskraven i livsmedelsindustrin.

Efterfrågan på lokalt producerad mat är stor och är konkurrenskraftig, särskilt om den även är ekologiskt producerad. Dessa livsmedelsföretag drivs av besjälade entreprenörer med mycket varierande bakgrund. De flesta vill tillföra den svenska matmarknaden en ökad kvalitet med regionalt eller lokalt ursprung. Kristdemokraterna stöder givetvis regeringens målsättning att göra Sverige till ett matland av Europeisk klass. Men det kräver en attitydförändring hos tillsynsmyndigheterna som främst finns hos våra lokala kommuner Ystad, Sjöbo och Simrishamn.

Samtidigt som de etablerade livsmedelskedjorna gör ökade vinster i lågkonjunktur har de små livsmedelsproducenterna lönsamhetsproblem. Konsumenterna ger i mindre grad avkall på sin livsmedelskonsumtion samtidigt som råvarupriserna har fallit markant. En väsentlig förklaring till att lönsamheten upplevs som dålig bland de små livsmedelsproducenterna är den strikta tillämpningen av EU:s livsmedelslagstiftning. Tillämpningen gör ingen skillnad på stor och liten och samma antal kontroller och fasta avgifter tas ut av den lille som den större.

Vid en jämförelse mot andra europeiska länder, Österrike och Tyskland, har tillämpningen anpassats på ett pragmatiskt sätt utan att ge avkall på slutproduktens hygieniska och livsmedelstekniska kvalitet. Man tillämpar såväl självkontroll som använder sig av ett riskbaserat synsätt. För att Sveriges skall lyckas bli ett matland av europeiska mått, med livskraftiga lokala mindre producenter på landsbygden, måste också tillämpningen av livsmedelslagstiftningen ske på motsvarande sätt som i våra konkurrensländer.

Hur kommunerna tillämpar den EG-rättsliga livsmedelslagstiftningen måste därför anpassas så att byråkratin och kostnaderna minskas. Samtidigt är det viktigt att säkra livsmedelskvaliteten. Genom ett mer pragmatiskt kontrollsystem, lägre avgifter och mindre papperskrångel blir det lättare för mindre producenter på livsmedelsmarknaden att inte bara nätt och jämnt överleva, utan gå med vinst. Lönsamma småföretagare i livsmedelsbranschen är viktigt för en levande landsbygd och det är också klimatsmart!