De kräver stopp för utvisningar av afghanska barnfamiljer: ”Känns som ett hån”

– Sverige har blivit så inhumant, människor har blivit så okänsliga, säger Marianne Skoog med en suck.

Vi träffas i Östra Hoby, hemma hos en av byns afghanska familjer. Marianne och hennes sambo Leif Möller är medlemmar i ÖSF och lärde känna familjen för två och ett halvt år sedan när de engagerade sig i läxhjälpen för nyanlända i Ystad.

– Vi har blivit vänner. Riktiga vänner, förklarar Leif Möller.

Familjen är en av alla de barnfamiljer runt om i Skåne och Sverige som fått sin slutgiltiga dom i Migrationsöverdomstolen - föräldrarna och deras fyra barn ska utvisas till Afghanistan.

Liksom många andra familjer är de hazarer, en shiamuslimsk grupp som förföljs av både talibaner och IS. Nu fruktar de för sina liv och magont och huvudvärk är ständiga följeslagare i vardagen. Under samtalet gråter mamman i familjen oavbrutet.

– Man flyr inte med fyra barn över bergen i Iran och över Medelhavet i gummibåt om man inte är absolut tvungen, konstaterar Marianne Skoog.

För tillfället har man lyckats stoppa utvisningen av just den här familjen genom att kräva ett så kallat verkställighetshinder av Migrationsverket.

– Det kan vara olika saker man grundar sig på - att någon i familjen blivit sjuk eller att situationen i hemlandet hastigt försämrats, förklarar Anna Lindberg, historiker och ordförande i ÖSF, som försöker hjälpa de afghanska familjer på Österlen som fått utvisningsbesked.

Ett av Migrationsverkets argument för utvisning är ofta att barnen inte bott tillräckligt länge i Sverige för att ha hunnit rota sig här.

Leif Skoog fnyser.

– Tre år är en evighet för ett barn, det kan vara halva barnets liv. Talet om ”barnets bästa” känns som ett hån i sammanhanget.

Anna Lindberg nickar.

– Det här handlar om små barn, som inte ens minns Afghanistan, säger hon och påpekar att en del av dem även är födda i Sverige

– I Afghanistan är de så enormt utsatta: om föräldrarna inte är tillräckligt starka, har pengar eller någonstans att bo är det lätt att barnen blir rekryterade av organisationer som IS eller hamnar i prostitution.

Anna Lindberg och ÖSF har tillsammans med ett 70-tal docenter och professorer på universitet och högskolor runt om i landet skrivit under ett upprop som härom dagen publicerades i Aftonbladet.

Bland undertecknarna återfinns också före detta ministern och FN-ambassadören Pierre Schori, liksom tidigare ärkebiskopen K G Hammar och förre kommissionären för mänskliga rättigheter i Europarådet, Thomas Hammarberg.

”Utvisningarna är ovärdiga och bryter mot barnkonventionen” konstaterar de.

Att skicka tillbaka barnfamiljerna till ett av världens farligaste länder, som utrikesdepartementet avråder svenskar att resa till, är ovärdigt Sverige, fortsätter de. De anser även att utvisning kan jämföras med psykisk tortyr för barnen.

Därför kräver debattörerna att Sverige låter de afghanska barnfamiljerna stanna i Sverige.

Uppropet i Aftonbladet har även skickats direkt till utrikesminister Margot Wallström, med uppmaningen att hon ska ta upp frågan med migrationsminister Heléne Fritzon.

– Det finns länder, till exempel Frankrike, som inte skickar tillbaka barnfamiljer till Afghanistan, eftersom man anser att läget är alltför farligt. Om några årtionden kommer förmodligen domen över Sverige och Europa att bli väldigt hård, spår Anna Lindberg, som dock hoppas på en lösning i sista minuten för familjerna.