Elevernas behov i fokus

- Om alla byskolor ska vara intakta så kostar det och min ståndpunkt är att det i så fall inte bör drabba eleverna. Vi ska inte behöva säga upp tio lärare för att behålla alla skolor. Då har man inte elevernas bästa för ögonen, säger barn- och utbildningschef Göran Nydahl.

Han har gjort utredningen tillsammans med utvecklingsledare Sven Weitner och rektorerna Helena Carlsson och Staffan Andrée.

I utredningen listas en rad utgångspunkter. Som till exempel att det finns en rad kvalitetskrav på verksamheten vilket kräver att man har rimligt stora elevgrupper. Samt att personalen måste ha tillräcklig kompetens för att alla ska kunna få likvärdig utbildning.

Skolan har också ett ansvar för den sociala utvecklingen varför behovet av fler jämnåriga skolkamrater ökar under mellanstadieåren.

Hur mycket resurser en skola ha beror på antalet elever i enlighet med skolpengssystemet. Utredarna har räknat ut att 97 elever är ett minimum för att en skola ska fungera kvalitetsmässigt.

Skolpengen för 15 elever räcker till en lärare. Minimibemanning i en klass från förskoleklass till trean är 3,5 personal. För att ha råd med den bemanningen krävs 52 elever. I klass 4 till 6 krävs minst 45 elever.

Om 97 elever är minsta antal elever så är såväl Sankt Olof som Hammenhög, Skillinge och Borrby för små i dag.

– Det påstås ofta att eftersom vissa orter har många barn på förskolan så kommer antalet elever att öka de närmaste åren. Så enkelt är det dock inte. Man måste se till flödet av elever under fler år. Inte bara tillfälliga uppgångar, säger Nydahl.

I utredningen konstateras också att skolorna har en symbolisk betydelse och att vissa kommuner därför ger extra stöd till skolor i landsbygden.

– Detta kan dock leda till att även mindre friskolor kan kräva samma kompensation, säger Nydahl.

Till saken hör att en rad investeringar är planerade på byskolorna. Sankt Olof ska byggas om för 10,8 miljoner kronor, Gärsnäs för 14 miljoner, Kivik för 12,5 miljoner och Hammenhög för 12,7 miljoner kronor.

Driftskostnaderna på skolorna kommer att öka som en följd av att lokalhyrorna ökar. Om alla skolorna behålls intakta ökar driftskostnaderna med 3,3 miljoner till cirka 18,3 miljoner kronor.

Utredningen visar också att skolornas ytor är rejält tilltagna per elev. I Borrby har varje elev 41,3 kvadratmeter till sitt förfogande. I Kivik är man mest "trångbodd" med 16,4 kvadrat per elev. Snittet ligger på 23,8.

I går kväll fick politikerna i bun se utredningen.