Färre kök i kommunen spar pengar

Det gäller bland annat Rosenborg, Tulpanen, alternativt också i Äppelgården för att koncentrera all matlagning till Skönadalshemmet. Detta framgår av en "köksöversyn" där utredaren också är tveksam till om det blir billigare att konkurrensutsätta kommunens måltidsverksamhet. Inom barn- och utbildningsförvaltningen, bun, finns tre centralkök, Korsavad, Borrby och Gärsnäs, där maten lagas till skolor samt vissa förskolor, och dessutom fyra förskolor som själva sköter matlagningen. Under skolterminerna lagas där totalt cirka 4 000 varma måltider varje dag. Inom socialförvaltningen tillagas dagligen cirka 600 och drygt hundra måltider som frukost- och mellanmål i de fyra storköken i Simrishamn, Gärsnäs, Hammenhög och Kivik. Finns det någon möjlighet att spara pengar genom att de båda förvaltningarna samordnar kostförsörjningen? Den frågan ställdes i samband med förra årets budgetarbete och har nu, baserat på förhållanden som rådde år 2000, analyserats av Sensia Försörjnings AB. Den teknik som i dag används i kommunen, med varmhållning, begränsar besparingarna. Om man däremot övergår till kylmatshantering kan man spara in mer på personalsidan, som till exempel löner för kockar och/eller kokerskor. Å andra sidan kräver en sådan förändring relativt kostsamma investeringar, förutom ny utrustning ska till exempel personalen utbildas. Med nuvarande varmmatshållning skulle en nedläggning av Rosenborgs och Tulpanens kök innebära en besparing på närmare en miljon kronor årligen. Men det förutsätter att det finns personal inom äldreomsorgen som kan ansvara för matserveringen. Eftersom Äppelgården i Kivik också lagar mat till byns skolbarn blir det mer komplicerat att lägga ner det köket. Åtminstone så länge man inte går över till kyld mat. Text: Jea Jonsson