Politiker säger nej till porrfilter i skolan

Förra vintern lämnade Margarethe Müntzing (FI) in en motion om att införa porrfilter i kommunens skolor. Barn riskerar att komma i kontakt med porr genom att använda datorer och surfplattor i skolan och förskolan. I värsta fall kan de råka hamna på sidor som visar övergrepp mot andra barn, argumenterade hon.

I höstas beslutade barn-och utbildningsnämndens arbetsutskott att återremittera frågan för att utreda den och titta på vad ett filter skulle kosta, samt kontakta andra kommuner och se hur man hanterat frågan där.

Den utredningen är nu klar. Förvaltningen konstaterar först att det rent generellt är väldigt komplicerat att filtrera internettrafik. Ett filter blockerar antingen inte allt innehåll som det är till för, eller filtrerar bort innehåll som inte har med porr att göra, som till exempel RFSU eller ungdomsmottagningen.

Bland de lite äldre eleverna är det dessutom många som tar hem sina skoldatorer, som då används i nätverk som inte kontrolleras av kommunen.

De flesta kommuner som tjänstemännen kontaktat använder sig inte av porrfilter utan menar att ett sådant i själva verket kan skapa en falsk trygghet. Risken är då att skolorna kanske slutar arbeta med frågan.

Man citerar även Statens medieråd som föreslår att barn istället ska få det stöd och den hjälp som behövs för att de ska bli medvetna medieanvändare.

Förvaltningen har också jämfört två alternativa tillvägagångssätt.

Det ena är ett porrfilter som enbart skyddar så länge datorn eller surfplattan är uppkopplad mot kommunens nätverk. Det ger inte heller fullständigt skydd mot krypterade hemsidor, som till exempel Youtube. Även Googles sökmotor är krypterad. En sådan tjänst skulle kosta ungefär tio procent av en tjänst, bedömer förvaltningen.

Ett mer omfattande filter skulle följa själva datorn eller surfplattan, oavsett vilket nätverk som används. Däremot fungerar inte filtreringen om man ansluter till mobiltelefon.

Eftersom den här andra typen av filter inte är automatiserat krävs det mycket manuell hantering för att ta bort hemsidor som man vill blockera. Förvaltningens bedömning är att det skulle krävas 10-20 procent av en tjänst för att hantera ett sådant filter. Systemet skulle kosta ungefär 1,6 miljoner kronor, därefter 120 000 kronor i årliga löpande kostnader för 2000 enheter.

Förvaltningen föreslog därför avslag på motionen. Vid votering i barn- och utbildningsnämnden antogs också förvaltningens förslag med röstsiffrorna sju mot fem.

– Ett filter är både dyrt och verkningslöst, konstaterar nämndens ordförande Malin Henriksson (L), som tillsammans med M, C och SD röstade för ett avslag.

Slutgiltigt beslut tas av kommunfullmäktige.