Skillingefiskaren till landshövdingen: ”Måste ha laxen tillbaka för att överleva”
Anders Paulsson styr med van hand ut med fiskebåten Pondus genom inloppet i Skillinge hamn.
– Jag ger det fram till nästa sommar - blir det ingen ändring då tar jag ett annat jobb.
I snart tre år har han haft sin fiskebåt ute till försäljning, men hittills har ingen intressent hört av sig. Och även om fisket är en livsstil för honom känner han att smärtgränsen snart är nådd.
Anders Paulsson ska ut och ta upp garnen han lade ut dagen innan och har fått sällskap av kommunalråd Karl-Erik Olsson (S) och landshövding Anneli Hulthén. De har följt med ut till havs för att få en konkret inblick i det kustnära fiskets villkor.
Framtiden för det kustnära fisket är en fråga som oroar och engagerar på både lokal och regional nivå.
I somras anordnades ett krismöte på Marint centrum, där bland annat problemen med bottentrålning, skarvar och sälar lyftes fram. Där togs också WWF:s rödlistning av Östersjötorsken upp, en rödlistning som bland annat Anneli Hulthén anser fått oönskade effekter för det småskaliga fisket.
För bara några veckor sedan träffade en delegation från Simrishamn landshövdingarna för Skåne, Blekinge och Hallands län, för att inte minst prata om det nya fördelningssystem för torskkvoter som ska tas fram av Hav, Havs- och vattenmyndigheten.
Från Simrishamns sida vill han ha regionala kvoter som till stor del förbehålls båtar med begränsad kapacitet och som landar fångsten i de lokala hamnarna.
– Det finns en oro att det bara blir stora båtar kvar, som landar fisken någon annanstans. Och det här handlar ju om mer än om själva fisket. Det handlar också om identitet och om andra näringar, som till exempel turism, slår hon fast.
På tisdag ska Anneli Hulthén tillsammans med de båda andra landshövdingarna träffa Hav.
– Vi vill ge vår bild innan Hav börjar diskutera de nya fiskekvoterna. Situationen är ungefär den samma i Blekinge och Halland, där framför allt det kustnära fisket dalat på senare år, säger Anneli Hulthén och påpekar att även Kalmar och Gotlands län delar deras syn på utvecklingen.
Anders Paulsson har bromsat båten nån kilometer ut. Skärmen i styrhytten visar att det är drygt 14 meter ner till botten. Så börjar han dra in garnet.
– Kör du alltid ensam? undrar Anneli Hulthén.
– Min bror var med i 23 år, men hoppade av för tre år sedan, så nu är jag ensam.
– Är du aldrig rädd när du är ute själv?
– I början kändes det obehagligt, men nu har jag vant mig, konstaterar Anders Paulsson och berättar hur han redan som barn bestämde sig för att viga sitt liv åt sjön.
– Jag var med farsan första gången när jag var tre år, jag minns hur jag cyklade ner till hamnen. Så fick jag följa med ut och fiska sill - så roligt det var. Då kände jag att jag ska bli fiskare, berättar han medan han plockar loss den första torsken ur garnet.
Det är glest mellan fiskarna den här dagen.
– Det är 19 grader i vattnet, det är för varmt, förklarar han.
Så dyker ett ensamt torskhuvud upp, resten har en säl tagit.
– Det är en säl i närheten som har full koll på oss, säger han.
– De är otroligt smarta. Hade man kunnat plantera in en sälhjärna i en politiker så...
Han skrattar, och får även med sig de ombordvarande.
För Anders Paulsson är sälen, framför allt gråsälen, ett av de stora problemen.
Ett annat är att fisket är så begränsat för hans del.
– Vi måste ha ett blandat fiske i Östersjön. Men vi småbåtar har bara torsk att fiska, förutom lite piggvar på våren och lite spätta på sommaren.
Laxfisket har han många åsikter om.
– Vi får inte fiska Östersjölaxen - men varför får de andra länderna göra det? Alla länder måste ju värna om beståndet. Nu slår man istället undan benen på den svenska näringen - och de andra bara grinar åt oss.
Att sportfiskarna får fortsätta med trollingfiske upprör honom också.
– Vi måste ha laxen tillbaka för att överleva. Det bara är så.
De tusen metrarna fiskegarn är nu uppdragna. Sexton hela torskar och tre sälbitna blev det magra resultatet.
– Det är en ren förlustaffär, konstaterar han. Men fisket har alltid gått upp och ner.
