Vad är elektriciteten värd?
Sedan vidgade han vyerna till ett resonemang kring hur mycket vi egentligen är beredda att offra för vår höga elkonsumtion. Han började i den ände som torde ligga de flesta av oss närmast, nämligen elräkningen. -De flesta vet inte vad som egentligen är inbakat i elräkningens alla poster - elanvändning, abonnemangsavgift, miljöavgift, skatter och så vidare. Alla dessa påverkas av faktorer som har med såväl produktionen av elektriciteten som politiska hänsyn att göra. I Sverige har vi förhållandevis billig el beroende på att en stor part av vår energiframställning kommer från kärn- och vattenkraft. Lars Tallbacka påpekade att en nedläggning av kärnkraftverken skulle innebära dels en markant höjning av elpriserna, dels en ökad användning av fossila bränslen såsom olja och naturgas - det går inte att ersätta kärnkraften med till exempel vindkraft eftersom det i så fall skulle behövas miljontals vindmöllor. Detta är problematiskt eftersom det vid förbränning av fossila bränslen uppstår stora mängder koldioxid som bidrar till växthuseffekten. -Alla energikällor är förknippade med avfalls- eller miljöproblem. Vi måste göra en avvägning mellan hur viktig energin är för oss och vilka miljöförändringar produktionen av den medför. -Det är således av största vikt att besinna vad vi egentligen använder all elektricitet till, samtidigt som vi effektiviserar produktionen så långt som det låter sig göras. Som avskräckande exempel i dessa avseenden tog Lars Tallbacka USA och Ryssland. Amerikanen förbrukar fyra gånger så mycket energi som EU-medborgaren; det mesta i ren lyxkonsumtion. Ryssen å andra sidan förbrukar sju gånger så mycket. Men det beror inte på att ryssarna faktiskt använder sju gånger mer energi, utan på att elproduktionen är så ineffektiv att det behövs mer råvaror för att framställa samma energimängd till slutanvändarna. Lars Tallbacka avslutade sitt föredrag i pessimistiska ordalag: -Frågan är hur långt det måste gå innan vi inser allvaret i vår energikonsumtion. Vi får se om vi över huvud taget sitter här om några generationer. På måndag talar dansforskaren Cecilia Olsson om hur tidsandan påverkar vårt sätt att gå.
