Vinnare med nytt LSS-system
- Det är sju miljoner kronor mer än idag. Det motsvarar en skattesänkning på ungefär 35 öre. Det skulle göra kolossalt mycket för oss, säger en hoppfull Christer Akej. Under landstingets huvudmannaskap koncentrerades LSS-verksamheten till vissa orter. Simrishamn fick Simrishamnshemmet medan till exempel Eslöv, Hörby och Hässleholm fick liknande hem. Följaktligen fick dessa kommuner högre kostnader för LSS än andra. När verksamheten kommunaliserades 1995 beslutades därför om ett utjämningssystem mellan kommunerna som skulle fungera i tio år. - Tanken var att kommunerna då skulle ha hunnit bygga ut sina egna LSS-verksamheter, säger socialchef Roland Persson som själv var med och arbetade fram systemet. Men tio år var inte alls så lång tid som vi trodde då. 2004 är sista året med utjämningssystemet men LSS-kostnaderna ligger fortfarande kvar på samma kommuner. Om inget nytt system införs går Simrishamn alltså miste om de 6 miljoner kronor kommunen får idag. En utredning har kartlagt hur en rättvis fördelning mellan kommunerna skulle se ut. Denna utredning ligger till grund för det förslag som kommunerna just nu får yttra sig över. Förslaget delar in landets kommuner i två läger. Kommuner med höga LSS-kostnader är positiva och kommuner med låga kostnader är negativa. Simrishamn tillhör de kommuner som jublar över förslaget som alltså innebär ett statsbidrag på 13 miljoner kronor. En mer negativ hållning intar till exempel Vellinge kommun som om förslaget går genom får minskat statsbidrag med 33 miljoner kronor medan Helsingborgs kommun går miste om 81 miljoner kronor. Förslaget är i stort en dålig affär för Skåne. De är också anledningen till att kommunförbundet Skåne inte är positiva till förslaget. - Jag tycker inte att kommunförbundet företräder oss i den här frågan, säger en kritisk Christer Akej. Majoriteten av medlemskommunerna förlorar på förslaget, men jag anser att förbundet borde se till rättvisan snarare än till vinnare och förlorare. - Kommuner som Simrishamn har ju fått ta medel från annan verksamhet för att finansiera LSS-kostnaderna. LSS är en rättighetslagstiftning och kommunen kan inte påverka kostnaderna. Om förslaget går genom och Simrishamn får de sju extra miljonerna hamnar de alltså i den allmänna kommunkassan. - Det skulle innebära att vi får mer pengar till andra verksamheter och kanske kan vi sänka skatten, funderar Christer Akej. Senast den 28 februari ska kommunstyrelser i landets alla kommuner ha yttrat sig över förslaget. Därefter kommer riksdagen att ta ställning till förslaget.
