Föräldrar krävde en ny utredningom framtiden för Piratenområdet

Varför utreddes aldrig alternativ ett - att behålla alla tre skolorna i Piratenområdet? Det var den ständiga frågan på gårdagens möte i Vollsjö, där politiker och tjänstemän fick stå till svars inför ett sextiotal föräldrar och ortsbor. Det höjdes många kritiska röster mot den utredning som ska ligga till grund för barn- och utbildningsnämndens beslut. -Föräldrarna i Piratenområdet har klart uttalat att de vill ha små enheter. Varför har man då inte ens utrett alternativet med tre skolor i området? undrade Ann-Marie Rauer, förälder i Brandstadsområdet. Eva Liljekvist-Borg, förvaltningschef, och Klas Nilsson, rektor, svarade att skolformen skulle överensstämma med personalens pedagogiska mål: att ha en samlad F-6-verksamhet. Och att bygga om Nils Månssons skola till F-6 skulle innebära alltför stora kostnader. Dessutom menade Klas Nilsson att en lagom volym på en skola var mellan 140 och 300 elever, för att arbetslagen skulle fungera. -Vi har haft tre barn i de olika skolorna, och sett för- och nackdelar, sa Lena Åkerblom, förälder i Fränningeområdet. Det är viktigt att inte ha för långt till skolan, att ha en liten skola och att få byta skola efter några år. Det där med att man vill ha en större skola är nog mest för att personalen ska trivas, det är inte alltid det bästa för barnen. Hans-Eric Åkerblom, en av de föräldrar och LRF-are som kallat till mötet, menade att tjänstemännen försökte smyga ingenom en nedläggning av Nils Månssons Skola. Kent-Ivan Andersson (m), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, menade tvärtom att föräldrar och personal involverats på ett tidigt stadium, och haft mycket att säga till om. Det höll inte Lars Ferlinger, en av de föräldrar som engagerat sig i de olika skolråden, med om. -Jag har försökt följa den här utredningen, men när jag läser protokollen blir jag förbluffad. Jag känner inte igen mig i den utredning som nu presenteras, den som har skrivit ner det på papper har inte fått med hela sanningen. Om den här utredningen ska få trovärdighet, bör alternativ ett ut på planen igen och utredas, vilket Stora Rådet också efterlyste. Inte heller ett annat alternativ, F-3 i Brandstad, har utretts trots att det förts fram av ett av skolråden, sa Lars Ferlinger. En annan förälder, Stefan Larsson, hade delvis en annan uppfattning. -Vi har efterlyst föräldrar från Fränninge på mötena, men ingen har vaknat och kommit förrän nu, menade han. Många åhörare tyckte att skolans framtid var avgörande för den levande landsbygden, att den skulle locka till sig nya generationer av barnfamiljer och att bun-kontorets beräkningar av kommande födelsetal var alltför pessimistiska. Men Kent-Ivan Andersson menade att LRF, som ordnade mötet, var alltför rädda för förändringar. -Inom LRF finns det en acceptens för förändringar i lantbruket. Varför är det annorlunda när skolan förändras? Jo, kanske för att LRF är kunniga inom lantbruk, och därför är det lättare att ta en förändring man vet är nödvändig utan att det blir så mycket känslor inblandade, sa han. Kent Nilsson, Fränninge LRF, svarade att "även om vi är lantbrukare så är vi föräldrar också". Och Sven Åkerblom, Fränninge, undrade vilken kompetens Eva Liljekvist-Borg besatt, eftersom hon tycktes ha ett stort inflytande på utredningen. "Är du lärare? Har du undervisat en klass? Är du ekonom" undrade han. Eva Liljekvist-Borg svarade nekande på de frågorna, som hon dock tyckte saknade relevans i sammanhanget. Och hon tillade att hon mer lyssnat till personalen än haft egna åsikter. Efter flera frågor svarade hon att utredningen kanske borde göras om, för att innefatta även en beskrivning av alternativ ett- om politikerna gav tjänstemännen det uppdraget. De politiker i bun som var närvarande i går tänkte dock inte ge något sådant uppdrag. Kent-Ivan Andersson tyckte att utredningen var "himla bra" och att den gjorts i demokratisk anda med många inblandade parter. -Vi kunde ju inte vår vildaste fantasi föreställa oss att LRF skulle intressera sig för skolfrågorna. Men visst, vi kan ha torgmöte i Vollsjö också eller ordna en folkomröstning innan vi beslutar något, sa han.